Ett bra placeringsår till

har ökat pensionsfonderna

Under de senaste åren har arbetspensionsplaceringarna gett 6,8 procent realavkastning, som överstiger konsumentprishöjningen.

Text och grafik Reijo Vanne

Arbetspensionsfonderna i proportion till bruttonationalprodukten har ökat från 69 procent till 85 procent på tre år. Under samma tidsperiod har man också börjat ta ut mer pengar ur arbetspensionsfonderna till pensionerna än man fonderar av de förvärvsarbetandes pensionsavgifter. En avsikt med pensionsfonderingen har från första början varit att penningflödena ska byta riktning när befolkningen åldras.

Marknadsvärdet av det placerade kapitalet var 172,5 miljarder euro i slutet av år 2014. Ränteplaceringarna uppgick till 71,0 miljarder (41,2 procent), fastighetsplaceringarna till 17,1 miljarder (9,9 procent) och övriga placeringar till 84,4 miljarder (48,9 procent).

Den största kategorin bland ränteplaceringarna var offentligrättsliga samfunds och företags masskuldebrev, som uppgick till 58,9 miljarder. Deras andel utgjorde 34,2 procent av alla tillgångar. Placeringar som noteras bland övriga var en lika stor kategori.

I slutet av år 2014 hade arbetspensionsförsäkrarna inom den privata sektorn placeringstillgångar som uppgick till 110,3 miljarder euro och arbetspensionsförsäkrarna inom den offentliga sektorn hade placeringstillgångar som uppgick till 62,2 miljarder euro.

Avkastningen på hela arbetspensionssektorns placeringar var 7,4 procent år 2014. Ränteplaceringarna avkastade 4,4 procent och fastigheterna 5,4 procent. De övriga placeringarna, varav största delen var noterade aktier, avkastade 10,7 procent. Den genomsnittliga avkastningen på placeringarna för den privata sektorn var 6,8 procent och för den offentliga sektorn 8,5 procent.

Arbetspensionsanstalternas nyckeltal år 2014

Bolag (ArPL, FöPL)

Stiftelser (ArPL)

Kassor (ArPL, FöPL)

SPK (SjPL)

LPA (LFöPL)

Keva/SPF (StaPL)

Keva (KomPL)

KCF (KyPL)

Totalt

Försäkrade (antal)

1 773 161

19 963

26 467

7 725

70 754

145 000

525 000

19 000

2 587 070

Pensionstagare (antal) *

1 044 804

19 868

25 634

8 638

129 611

270 000

373 000

17 900

1 889 455

Lönesumma/arbetsinkomst (mn €)

54 911,6

1 047,3

1 077,9

268,1

1 404,0

6 512,7

16 670,0

511,6

82 403,2

Inkomster (mn €)

Premieinkomst **

12 721,8

227,0

223,9

61,1

191,3

1 756,6

5 164,4

190,8

20 536,9

Nettointäkter av placeringsverksamheten i resultaträkningen

3 922,0

177,2

187,8

45,5

5,8

460,9

3 350,7

97,3

8 247,2

Totalt

16 643,8

404,2

411,7

106,6

197,1

2 217,5

8 515,1

288,1

28 784,1

Kostnader (mn €)

Pensionsutgift/Utbetalda pensioner ***

13 327,1

277,3

283,4

123,5

765,4

4 317,1

4 354,0

181,4

23 629,2

Totala driftskostnader ****

406,0

5,2

7,3

5,3

15,5

24,2

57,5

2,7

523,7

Totalt

13 733,1

282,5

290,7

128,8

780,9

4 341,3

4 411,5

184,1

24 152,9

Tillgångar och ansvar

Ansvarsskuld (mn €)

85 184,4

2 585,6

2 590,6

762,2

80,5

-

-

-

91 203,3

Fördelning av placeringar (basfördelning enligt verkligt värde, mn €)

102 520,5

3 028,1

2 955,2

958,0

232,0

17 599,9

41 547,7

1 243,1

170 084,5

Fördelning av placeringarna (basfördelning enligt verkligt värde, %)

Ränteplaceringar

38,9

52,3

35,8

14,1

41,0

50,4

40,9

38,6

41,2

Aktieplaceringar

37,8

36,9

36,7

54,9

34,8

44,0

46,4

41,9

41,5

Fastighetsplaceringar

11,4

8,5

21,6

29,4

24,2

2,7

6,8

19,5

9,9

Övriga placeringar

11,9

2,3

5,8

1,5

0,0

2,9

5,9

0,0

7,4

Totalt

100

100

100

100

100

100

100

100

100

Nettoavkastning av placeringsverksamheten enligt verkligt värde (%)

6,8

6,9

7,1

8,2

11,5

7,8

8,7

8,1

7,4

Nettoavkastning av placeringsverksamheten enligt verkligt värde (mn €)

6 573,8

199,0

199,2

72,8

26,9

1 275,0

3 350,7

97,3

11 794,7

Solvenskapital (mn €)

23 785,4

840,9

809,3

334,5

-

-

-

-

-

Solvensgrad (%)

29,8

38,2

36,8

53,1

-

-

-

-

-

* En pensionstagare kan få pension från flera pensionsanstalter.

** I premieinkomsten ingår inte den andel som bekostas ur statsbudgeten, FöPL 76,7 mn €, LFöPL 598,2 mn €, SjPL 59,1 mn € och StaPL 2 592,3 mn €.

*** Inkl. Arbetslöshetsförsäkringsfondens avgift bortsett från Keva (KomPL och StaPL) och KCF, där den ingår i premieinkomsten.

**** Exkl. placeringsverksamhetens kostnader.

Avkastning och risker i god ordning

Avkastningssiffror efter placeringskategori har samlats sedan år 1998. Den genomsnittliga avkastningen på alla ränteplaceringar har varit 4,4 procent om året åren 1998–2014. Fastighetsplaceringarna har avkastat 5,4 procent om året i genomsnitt. Den årliga snittavkastningen på övriga placeringar, dvs. aktier och placeringar av aktietyp, inklusive hedgefonder, har varit 10,7 procent.

I synnerhet bland placeringar av aktietyp finns det placeringskategorier som skiljer sig från varandra. Om den långsiktiga avkastningen av dessa underkategorier har det samlats material i synnerhet om arbetspensionsförsäkringsbolagens placeringar, som längst från de tio senaste åren. Den årliga snittavkastningen på alla aktieplaceringar (bortsett från hedgefonder) var 7,9 procent åren 2005–2014. Noterade aktier avkastade 7,1 procent, icke-noterade aktier 18,2 procent och kapitalplaceringar 13,6 procent.

Under fem av 18 år har avkastningen varit låg.

Åren 1997-2014: toppar och dalar

Figuren här intill visar den procentuella avkastningen på arbetspensionsplaceringarna åren 1997–2014. Avkastningsorienterade placeringar möjliggjordes inom den privata sektorn genom en ändring av placeringsregleringen i början av år 1997.

Som vi kan se i figuren har avkastningen varit låg under fem av 18 år. Å andra sidan har det också funnits tvåsiffriga positiva tal under fem år.

Den årliga nominella avkastningen har i genomsnitt varit 6,0 procent och den reella årsavkastningen 4,2 procent under hela tidsperioden. Motsvarande siffror för de fem senaste åren är 6,6 och 4,5 procent, och för de tio senaste åren 5,6 och 3,6 procent.

Flera års perioder med lägre genomsnittlig avkastning får man fram genom att börja räkna från år 2008, då finansmarknaden drabbades av en kris. Den genomsnittliga nominella årsavkastningen under dessa sju senaste år är 4,1 procent och den reella 2,2, procent.

Åren med god avkastning efter krisåret har alltså inte ännu räckt till för att jämna ut den låga avkastningen åren 2008 och 2011, om man som genomsnittlig realavkastning på lång sikt tar 3,5 procent om året.