UNDER LUPPEN

Svart guld och andra

pensionspengar

Pensionsskyddscentralen har jämfört centrala europeiska och ­nordamerikanska arbetspensionsplacerares avkastningssiffror.

text antti karkiainen | foto lehtikuva

Pensionsskyddscentralens jämförelse av placeringsavkastningen, som nu har gjorts för första gången, omfattar 22 arbetspensionsplacerare. Jämförelsen har publicerats den 29 november på www.etk.fi. Den omfattar de finländska arbetspensionsanstalterna med undantag av kassor och stiftelser. Dessutom är stora nationella aktörer i Nordeuropa och Nordamerika med.

Avkastningen jämförs på ett, fem och tio års perioder åren 2008–2017. Utöver avkastningssiffrorna är avsikten att belysa olika bakgrundsfaktorer, t.ex. fondernas roller i olika länder.

Norges oljefond i en klass för sig

Den största aktören i jämförelsen är den norska Statens pensjonsfond utland (SPU), vars placeringstillgångar uppgår till nästan tusen miljarder (863 md €), dvs. en biljon, euro. För jämförelsens skull kan det nämnas att alla finländska arbetspensionsanstalters sammanlagda pensionstillgångar är ca 200 miljarder euro.

Andra exceptionella aktörer i jämförelsen är t.ex. den största danska arbetspensionsfonden ATP och den kanadensiska arbetspensionsfonden CPPIB, som vi berättar mera om på nästa uppslag.

Naturligt att jämföra med Sverige

De intressantaste aktörerna ur de finländska arbetspensionsbolagens perspektiv är de största tjänstepensionsbolagen i Sverige, AMF Pension och Alecta. Bolagen förvaltar pensioner som kompletterar den lagstadgade arbetspensionen inom den privata sektorn. De svenska bolagen är av samma storleksklass som Ilmarinen och Varma och bedriver placeringsverksamhet med liknande­ randvillkor.

De holländska pensionsfonderna för den offentliga sektorn (ABP) och hälsovårdssektorn (PFZW), som verkar inom euroområdet, är också bra jämförelseobjekt. De har dock klart större tillgångar än de finländska bolagen, sammanlagt 600 miljarder euro.

ATP tacklade finanskrisen

Danmarks största arbetspensionsfond ATP skiljer sig helt från de andra aktörerna i jämförelsen med fördelningen av placeringarna. Danskarna litar på ränteplaceringar, som utgör hela tre fjärdedelar (74 procent) av allokeringen.

Den avvikande placeringsallokeringen visade sig särskilt välfungerande vid finanskrisen år 2008. Medan ­alla andra störtdök, fick ATP en hisnande avkastning på mer än 20 procent med sin motcykliska strategi.

Hög avkastning med aktiebetoning

Under de senaste åren har börskurserna stigit fenomenalt, med undantag av svackan kring Brexit-midsommaren.

Det har inneburit svagare avkastning för ATP. Däremot har aktörer med en stark betoning på aktier, såsom norska SPU och de svenska AP-buffertfonderna haft sötebrödsdagar.

Enligt analytikerna är festen emellertid förbi nu – marknaden är ansträngd och stämningen osäker.

Arbetspensionsplacerarnas allokering 2017, %

I figurens övre del finns arbetspensionsbolag och -kassor som omfattas av solvensreglering. I den nedre gruppen finns buffertfonder utan solvensreglering.

Arbetspensionsplacerarnas placeringstillgångar 2017, md €

placerings­jämförelse

På temasidorna på Etk.fi

analyser, beskrivningar av aktörer och länder

infografikapp för jämförelser

Svårt att jämföra arbetspensionsplacerare

De valda tidsperioderna och grupperingarna gör aldrig full rättvisa åt alla aktörer.

I Pensionsskyddscentralens jämförelse har arbetspensionsplacerarna indelats i två grupper på basis av sina möjligheter att ta risker: de som är fria från solvensreglering och de som omfattas av sådan.

I den första gruppen ingår buffertfonder, som kan eftersträva avkastning med högre risk, t.ex. med en stark betoning på aktier.

I den senare ingår arbetspensionsbolag och -kassor, vilkas placeringsverksamhet och således också avkastning begränsas av solvenslagstiftning.

Pensionsplacerarna i jämförelsen

Buffertfonder, ingen solvensreglering:

Sverige: AP1-AP6 -buffertfonder

Norge: Statens pensjonsfond utland SPU

Kanada: bufferfonden CPPIB

Finland: Keva, Statens pensionsfond SPF och kyrkans pensionsfond KPF

Arbetspensionsbolag och kassor, solvensreglering:

Nederländerna: fonderna ABP och PFZW

Danmark: ATP-arbetspensionsfonden

Sverige: tjänstepensionsbolagen Alecta och AMF Pension

Finland: arbetspensionsbolagen och Sjömanspensionskassan SPK

USA: Kaliforniska delstatens personalpensionsfond CalPERS