Expertartikel

Kanadas pensionsfond gör resultat

Kanada är känt för sin lönnsirap och sin ishockey – och för sin pensionsfond. I fråga om avkastning är den kanadensiska buffertfonden i särklass.

För placeringen av de lagstadgade kanadensiska arbetspensions­pengarna står Canada Pension Plan Investment Board (CPPIB). Dess uppgift är att trygga arbetspensionssystemets hållbarhet på lång sikt. Den del av arbetspen­sionsavgifterna som överstiger förmånsutgifterna har satts in i fonden.

Det kanadensiska arbetspensionssystemet, som grundades år 1966, står dock inför en liknande situation som vi hade i Finland för fem år sedan: det betalas ut mer i pensioner än man kan samla in som arbetspensionsavgifter. I Kanada kommer vändpunkten år 2021. Då ökar placeringsavkastningens betydelse ytterligare, eftersom en ökande del av pensionsutgifterna kommer att täckas med dem i framtiden.

Den kanadensiska buffertfonden, vars avkastning hittills varit sådan som många drömmer om, uppgick till 367 miljarder dollar, dvs. ca 246 miljarder euro, under årets andra kvartal. Fonden räcker till för att täcka ca sju års arbetspensionsutgift.

Den är den åttonde största pensionsfonden i världen mätt med placeringstillgångar. Den motsvarar ca 20 procent av BNP. Därför är CPPIB en av de mest kända aktörerna inom finansvärlden.

Men bland medborgarna i sitt eget land är den inte alls lika känd. Fastän fonden tryggar ett system som omfattar mer än 20 miljoner avgiftsinbetalare och pensionstagare, visar en enkät som fonden låtit göra att endast tre procent av kanadensarna känner till placeringsorganisationen. Dessutom tror 67 procent av kanadensarna inte på att pensionsfonden kommer att existera när de själva ska gå i pension.

Aktuariemyndigheten, som med tre års mellanrum utvärderar om fonden är tillräckligt stor och pensionssystemet finansiellt hållbart, visar dock upp ljusare beräkningar än vad folkets djupa led känner. Beräkningarna utgår från ett antagande om 3,9 procents realavkastning. Om antagandet håller garanteras arbetspensionssystemets hållbarhet och avgiftsnivåns stabilitet på lång sikt, i 75 år.

Fonden har lyckats väl med sina placeringar, åtminstone jämfört med antagandet. Under de senaste 10 åren har nettoavkastningen, efter kostnader, i genomsnitt varit åtta procent och realavkastningen mer än sex procent (figur 1). Buffertfonden återspeglar den allmänna trenden: mera vikt på aktier och största delen av placeringarna i utlandet.

Dess verksamhet styrs inte av solvenskrav på att pensionsansvaren ska kunna täckas. Fonden har varit starkt inriktad på aktieplaceringar ända från år 1999. Före millennieskiftet var hela dess förmögenhet fast i kanadensiska obligationer.

Numera utgör värdepapper med fast avkastning endast en knapp femtedel av de sammanlagda placeringarna. Aktiernas andel har stigit raketartat till 60 procent (figur 2), och bland dem utgör kapitalplaceringarna, dvs. placeringarna i icke-börsnoterade företag, 20 procentenheter.

Det kanadensiska placeringsbolaget nöjer sig inte med att bara spela under gårdslönnen, utan söker tillväxt genom en globalt diversifierad portfölj. Den placerar i aktier i både industriländer och länder i utveckling.

Idag är 85 av fondens placeringar utomlands. Tidigare fanns det en gräns på 30 procent för innehav i utlandet, men gränserna avskaffades genom en lagreform år 2005.

Redan år 2002 berömde Världsbanken CPPIB för att den var en modell som var oberoende av förbundsstatens regeringar och tar vara på förmånstagarnas intressen. Berömmelsen har vuxit i takt med avkastningen.

Buffertfonden är enligt lag oberoende av förbundsstatens regering. Att ändra lagen om fonden och använda pengarna till annat än stabilisering av pensionssystemet har gjorts till och med svårare än att ändra grundlagen. I båda fallen krävs 2/3 kvalificerad majoritet bland provinserna. För att lagen om pensionsfond ska kunna ändras krävs dessutom motsvarande befolkningsmajoritet, medan det för ändring av grundlagen räcker att provinserna representerar minst halva befolkningen. Fonden ansvarar för sin verksamhet inför parlamentet, som den rapporterar till årligen.

Styrelsens sammansättning skiljer sig från många andra aktörers. Intresseorganisationer är inte representerade i styrelsen, utan den består av finansproffs. Medan man på annat håll försöker hitta sätt att öka kvinnornas andel i pensionsfondernas styrelser, är kvinnorna i majoritet i CPPIB:s styrelse, sju av tolv. Ordföranden är en kvinna, liksom när fonden grundades år 1997.

Figur 1

CPPIB:s nominella och reella avkastning åren 2009–2018

Källa: CPPIB:s årsberättelser)

I Kanada börjar skatteåret den 1 april och går ut sista mars följande år. Uppgifterna om år 2018 gäller till 31.3.

Figur 2

Fördelningen av placeringarna åren 1999, 2006 och 2018, %

(Källa: CPPIB:s årsredovisningar)

Mika Vidlund
Kontaktchef
Pensionsskyddscentralen

Mika Vidlund

Kontaktchef

Pensionsskyddscentralen

Jämförelse mellan pensionsplacerare

Uppgifterna finns på www.etk.fi

Jämförelsen ska uppdateras årligen. Den ­omfattar 22 aktörer, varav 9 är finländska.

Realavkastningen jämförs i ett, fem och tio års perioder.