Avdelningschef Matti Ruotanen tror  att arbetstagaren får en större roll vid kontrollen av löneuppgifterna.
Avdelningschef Matti Ruotanen tror att arbetstagaren får en större roll vid kontrollen av löneuppgifterna.

Inkomst­registret omformar övervakningen

Inkomstregistret tas i bruk vid årsskiftet.

Övervakningen av pensionsförsäkringarna ändras också.

text Sirkku Aalto | foto Karoliina Paatos

Inkomstregistret, som tas i bruk vid årsskiftet, ändrar också övervakningen av pensionsförsäkringarna.

Idag sållas arbetsgivare som helt eller delvis försummar arbetspensionsförsäkringen ut ur en enorm mängd data om pensionsförsäkringar och skatter. De arbetspensionsförsäkringar som bör ha skötts i år övervakas ännu på samma sätt som förr, men sedan ändras övervakningen.

– Från och med nästa år inriktas utredningarna på enskilda löneanmälningar till inkomstregistret, vilket innebär att utredningsarbetet oundvikligen kommer att gå långsamt åtminstone till en början, säger avdelningschef Matti Ruotanen på Pensionsskyddscentralens övervakningsavdelning.

I fjol fångade övervakningen in 120 miljoner euro i betalda löner, för vilka arbetsgivarna inte hade betalat pensionsförsäkringsavgifter. Uppskattningen är att övervakningen inte kommer upp till samma eurobelopp som tidigare när inkomstregistret är i bruk.

Till en början är målet för övervakningen att tillsammans med pensionsanstalterna se till att arbetsgivarna inte börjar försumma pensionsförsäkringen mer än idag.

I nuläget lämnar endast en liten del av de massövervakade arbetsgivarna arbetspensionsavgifterna helt eller delvis obetalda. I fjol omfattade massövervakningen ca 150 000 arbetsgivare, varav ca 2 270 hade felaktigheter i pensionsförsäkringen, som övervakningen sedan redde ut.

Felen och försummelserna kommer att minska, tror Ruotanen, när uppgifterna om löner endast ska lämnas till inkomstregistret och mera i realtid än idag.

– Tiden utvisar i vilken mån det sker. ArPL-avgiften är en betydande skyldighet räknat i euro, vilket innebär att det nog också i framtiden finns en risk för försummelser. Det är klart att vi måste ha tillräcklig beredskap att ingripa i försummelserna, säger han.

Man kommer att öka samarbetet med andra myndigheter såsom Skatteförvaltningen och Enheten för utredning av grå ekonomi. Övervakningen av pensionsförsäkringen vid riskobjekt såsom stora byggarbetsplatser med mycket utländsk arbetskraft ska effektiveras t.ex. genom robotik.

Arbetstagarens roll vid kontrollen av att löneuppgifterna är korrekta blir större i och med att inkomstregistret införs. Ruotanen tror att det arbetstagare oftare kommer att begära utredning.

– Med hjälp av det kommer vi att kunna upptäcka och förhoppningsvis också snabbt stoppa försummelser som gäller anmälningar av löneuppgifter och pensionsgrundande löner. Hur enskilda anmälningar ska kunna handläggas kostnadseffektivt i en situation där de ökar mycket ser jag som en utmaning, säger Ruotanen.

Övervakningen av att försäkringsuppgifterna i inkomstregistret är korrekta kommer att utvecklas i riktning mot massövervakning, när man har fått de första erfarenheterna av inkomstregistret och övervakningen kring det.

Inkomstregistret

Inkomstregistret är en nationell ­elektronisk databas för uppgifter om arbetsinkomster, pensioner och förmåner. Den upprätthålls av Skatteförvaltningen.

Arbetsgivarna ska lämna uppgifterna om löner till inkomstregistret från början av år 2019. Idag ska uppgifter lämnas till många håll.

Lönerna ska i regel uppges till ­inkomstregistret inom fem kalenderdagar från utbetalningsdagen.

Pensioner och förmåner ska med fr.o.m. år 2020.

”Det kommer fortfarande att finnas en risk för försummelser av ArPL-försäkringen”

Matti Ruotanen, avdelningschef