under luppen

Inkomstregistret är ett stort framsteg

Från och med år 2019 ska uppgifterna om betalda löner införas i realtid i registret, som upprätthålls av Skatteförvaltningen.

Text Anne Iivonen | Foto Karoliina Paatos | Illustration Jouko Ollikainen

Arbetsgivarna lämnar uppgifter om utbetalda löner i realtid, för varje löneutbetalning, till inkomstregistret.

– I praktiken ska det ske vid tidpunkten för löneutbetalningen, säger utvecklingschef Tarja Keveri på Pensionsskyddscentralen.

Inom Skatteförvaltningen grundas en inkomstregisterenhet, som ska upprätthålla det nationella inkomstregistret och är ansvarig myndighet för det riksomfattande Katre-projektet. Inom arbetspensionssektorn arbetar redan ca 150–200 personer med beredningen av införandet av inkomstregistret. Tarja Keveri är en av dem.

Hon leder arbetspensionssektorns gemensamma inkomstregisterprojekt, där behoven och förväntningarna kartläggs i detalj. Uppgifterna om arbetsinkomster behövs vid verkställigheten av pensionsskyddet. De utgör ju grunden för hur pensionen bestäms.

Arek, som är en gemensam tjänsteproducent inom arbetspensionssektorn, kommer att plocka uppgifter ur inkomstregistret flera gånger om dagen. Det betyder att registeruppgifterna genast också införs i pensionsanstalternas gemensamma intjäningssystem.

Mindre byråkrati

När inkomstregistret om ett drygt år tas i bruk, införs uppgifterna om de löner som arbetsgivarna betalat ut centralt i inkomstregistret.

Jämfört med idag faller många anmälningsfaser bort. Det räcker med en anmälan, arbetspensionsanstalterna och övriga som behöver uppgifterna hämtar dem direkt ur inkomstregistret. Målet med hela inkomstregisterprojektet är att arbetsgivarnas administrativa börda ska minska.

Snabbare pensionsavgöranden

Från inkomstregistret får pensionsanstalterna tillgång till löneuppgifterna mycket snabbare än idag, redan ca fem dagar efter löneutbetalningen.

– Det försnabbar handläggningen av pensionsansökningar. Arbetspensionsavgifterna är också mera i realtid i och med att de bättre motsvarar med de verkliga löner som arbetsgivarna betalat ut. I och med att uppgifterna är aktuella behöver arbetsgivarna inte betala för mycket eller för litet arbetspensionsavgifter, konstaterar Riikka Nivus, direktör för försäkringstjänster på pensionsbolaget Varma.

Idag lämnar arbetsgivarna huvudsakligen uppgifterna om sina anställdas löner genom årsanmälningar till pensionsanstalterna, men detta kommer att förändras totalt.

– Rytmen för anmälningarna och arbetspensionsanstalternas kontakter med sina försäkringskunder förändras när inkomstregistret tas i bruk, säger Nivus.

Hon understryker att uppgifterna om arbetsinkomsterna under personens hela yrkesbana måste finnas när arbetspensionsanstalterna fattar pensionsbeslut.

Pensionsanstalterna får uppgifterna via Areks intjäningssystem. De kan se uppgifterna om sina egna försäkringskunder i inkomstregistret, men de får inte föra in löneuppgifter eller rätta eller ändra dem.

Pensionsanstalterna är i direkt kontakt med inkomstregistret när de år 2020 börjar sända in uppgifter om utbetalda pensioner till registret.

Vi går framåt i intensivt samarbete, säger Riikka Nivus från Varma (t.v.) och Tarja Keveri från Pensionsskyddscentralen.

Areks roll förändras inte

I egenskap av tjänsteproducent för det gemensamma intjäningssystemet ser Arek till att intjäningsuppgifterna är aktuella och i sådan form att arbetspensionsanstalterna kan använda sig av dem genom samma maskinella tjänster som tidigare.

Intjäningssystemet har tagits fram för arbetspensionssektorns behov och består som den primära inkomstuppgiftskällan för arbetspensionssystemet.

Ett stort steg framåt

Arbetsgivarföretagen måste också genomgå en stor förändring. Detsamma gäller arbetspensionsanstalterna.

– Det nya är tillgången till uppgifterna i realtid. Det skapar en möjlighet att också erbjuda tjänster mera i realtid. Uppgifterna blir också mera jämförbara och försummelser av försäkringen kan upptäckas tidigare, säger Keveri.

Riksdagen torde anta lagen om inkomstregistret före årsskiftet. Lagförslaget behandlas som bäst i riksdagen och träder sannolikt i kraft inom den planerade tidtabellen. Då kan de inblandade aktörerna förbereda sig så väl som möjligt under nästa år.

Arbetspensionssektorn har kommit väl i gång med de ombyggnader av it-systemen som kommer att behövas. Både Keveri och Nivus är övertygade om att inkomstregistret är i aktivt bruk från början av år 2019.

Läs mer om inkomstregistret på Skatteförvaltningens webbplats Inkomstregistret.fi

Vem?

Riikka Nivus

ålder 54 år

direktör för försäkringstjänster på Varma (diversearbetare inom ArPL-och FöPL-försäkringen, säger hon själv)

medlem i inkomstregistergruppen, också projektgruppen, ordförande för styrgruppen för Varmas eget inkomstregisterprojekt

arbetat nästan 30 år på Varma och dess föregångarbolag.

Vem?

Tarja Keveri

ålder 52 år

it-specialist, utvecklingschef på Pensions- skyddscentralen

projektchef för arbetspensionssektorns eget inkomstregisterprojekt

arbetat på arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma åren 2000–2016, före det ett par år på Eläkesysteemi och 10 år på FPA:s adb-central

Gemensam kraftansträngning av pensionssektorn

När den teknologiska ramen är säkrad, ska personalen utbildas till att hantera de nya processerna och systemen. Före nästa sommar ska systemet ha testats så mycket att man kan bedöma hur arbetet framskrider mot lanseringen.

Alla siktar på att tjänsten ska vara i bruk i början av år 2019.

Ca 150-200 personer inom arbetspensionssektorn arbetar redan aktivt med att förbereda lanseringen av inkomstregistret. Kärntruppen av sakkunniga består av styrgruppen för arbetspensionssektorns inkomstregisterprojekt och den utvidgade ledningsgruppen för Areks Tuvarek-projekt och i synnerhet de egentliga specifikationsgrupperna. I styrgruppen fördes ordet till slutet av augusti av Riikka Nivus (Varma). Nuvarande ordförande är Tiina Nurmi (Ilmarinen) och sekreterare Tarja Keveri (PSC) och Jukka Nevalainen (Arek).

De övriga medlemmarna i styrgruppen representerar hela arbetspensionssektorn: Jussi-Pekka Rantanen (Keva), Eero Sallasmaa (Elo), Mikael Kulikoff (TELA), Antti Kulonen (Innova), Riitta Puutula (Etera), Arja Raatikainen (LPA), Katri Raatikainen (PSC), Mari Kuuvalo (PSC), Stefan Strandberg (Veritas), Petri Suhonen (Porasto), Ove Herrlin (SPK) och Matti Ylilammi (Arek).

Specifikationsgruppen som funderar på användningen av inkomstuppgifterna leds av Mia Turku (Varma), gruppen för förmånsuppgifter av Tarja Lamminmäki (Ilmarinen) och stödgruppen som arbetar med den tekniska arkitekturen leds av Mikko Soikkeli (Ilmarinen).

Lagstiftningsfrågor behandlas i en grupp som leds av Mari Kuuvalo (PSC) och kommunikat-ionsfrågor i en grupp som sammankallas av Aija Laurila (TELA). Kundstödgruppen för Areks ändringar på grund av inkomstregistret (Tuvarek-projektet) sammanträder under ledning av Jukka Nevalainen (Arek). Dessutom finns det en grupp som gör upp planer för övergången till inkomstregistret.