Arbetspensionsdagen

Pensionsskyddscentralens vd Jukka Rantala och sketchfiguren Irma Rönkkö har en pratstund om livet och pensionen.
Pensionsskyddscentralens vd Jukka Rantala och sketchfiguren Irma Rönkkö har en pratstund om livet och pensionen.

Marimekko­mönster,

statistik och bildberättelser

Arbetspensionsdagen handlade om berättelser i siffror och i bilder. En fråga var om företagarnas pensionsförsäkring behöver nytt manus.

text PSC:s kommunikation | foto Karoliina Paatos

Arbetspensionsdagen livades upp av sketchfiguren Irma Rönkkö, "hela Finlands svärmor", som intervjuade Pensionsskyddscentralens vd Jukka Rantala. Den röda tråden för dagen var berättelsen om arbetspensionen. I likhet med många andra som framträdde inskärpte Rönkkö att berättelsen framför allt ska handla om människan.

Människan spelade huvudrollen också i två paneldebatter under dagen. I stället för att fokusera på arbetspensionssystemet och dess hållbarhet ville man att hållbarheten hos individernas pensionsskydd skulle lyftas fram.

Arbetspensionen borde utgöra en del av berättelsen om människan.

Tiden är inne för total uppriktighet. Så sade Jukka Kurttila, vd för det anrika textilföretaget Finlayson. Han avsåg de berättelser som företagen berättar om sig själva och sina värderingar.

– Vi ska uttrycka våra värderingar rakt, genom handlingar, sade Kurttila. Här kan pensionssektorn lära av Finlayson, som är känt bl.a. för sina Tom of Finland- lakan.

Berättelsens kraft diskuterades också av professor Alf Rehn, filmproduktionsstuderande Karoliina Kuutti och PSC:s kommunikationsdirektör Kati Kalliomäki. Paneldiskussionen leddes av journalisten Baba Lybeck.

Lybeck frågade deltagarna hur berättelsen om arbetspensionen ska få luft under vingarna.

Enligt Alf Rehn är pensionsberättelsen tråkig och behöver mera drama. Kalliomäki svarade att det är svårt för att berättelsen är så lång, lika lång som ett människoliv.

– Därför figurerar bara undantagen, tragedierna, i löpsedlarna, sade Kalliomäki.

Den osäkerhet som människor upplever i arbetslivet reflekteras oundvikligen i tankarna på pensions- åren. Pensionen ligger långt i framtiden och är svår att begripa.

– Som berättelse är den mera scifi än en reseberättelse, sade Kurttila.

Karoliina Kuutti menade att berättelsen om pensionen skulle få vingar om man talade om pensionen som något gemensamt för alla.

– På något plan berör den alla, såväl unga, medelålders som gamla människor, sade Kuutti.

Bilderna är berättelser

Berättelsen om pensionsskyddet handlade också det andra parallellseminariet om. Bilder är berättelser precis som texter.

Merja Aalto, professor i visuell kommunikation och fotografi vid Aalto-universitetet studerade illustrationerna på arbetspensionssektorns webbplatser och hittade en del brister. Hon ansåg att bilderna vimlar av kunder, kaffekoppar och telefoner, men det går inte att utläsa någon egentlig visuell berättelse.

– Kanske berättelsen inte är viktig när det handlar om pensioner. Det viktiga är servicen, var Salos bedömning.

Salo uppmanar arbetspensionssektorn att ta efter andra framgångssagor inom välfärdsstaten. Moderskapsförpackningen och skolmaten ger upphov till goda gemensamma berättelser decennium efter decennium. Bildmaterialet är rikligt och lever med tiden.

Vilket är pensionslöftet?

Dagen avslutades med en debatt om pensionslöftet och hur det infrias. Paneldebatten leddes av Suvi-Anne Siimes.

Direktör Mikko Kautto, PSC, sade att pensionslöftet på en principiell nivå har ändrats, när reglerna för hur pensionen bestäms har justerats i takt med att världen förändrats.

– Pensionslöftet av idag är å ena sidan svår och å andra sidan lätt att kommunicera, eftersom vi har många små regler men allt arbetet ger pension.

Vd Vesa Vihriälä, Näringslivets forskningsinstitut Etla, efterlyste en mekanism som skulle tvinga till en mera systematisk granskning av pensionssystemet. Han anser att frekventare utvärdering skulle möjliggöra mindre drastiska ändringar.

Riksdagsledamot Elina Lepomäki skulle i sin tur ge individen mera bestämmanderätt.

– Finländarna borde exponeras ens en liten aning för placeringsrisker för att de skulle förstå hur marknaden och världen fungerar, sade Lepomäki.

Pensionslöftet och den obrutna ansvarskedjan mellan generationerna hör till berättelsen om arbetspensionen.

Den enda rätta intrigen eller svaret finns inte i pensionsberättelsen. Varje människas pensionsberättelse bygger på hens yrkesbana och påverkas av olika livsskeden. Huvudpersonen i arbetspensionsberättelsen är du själv.

Heli Backman sade att ändringar av lagen om pension för företagare kommer att behandlas utgående från den utredning som SHM:s arbetsgrupp gör.

Heli Backman: Välgrundad beställning på reform av företagarpensionerna

Om behovet att reformera företagarnas pensionsförsäkring talade Heli Backman, juridisk direktör på Pensionsskyddscentralen. Hon konstaterade att det finns en välgrundad beställning på att reformera lagen om pension för företagare, FöPL.

Det finns nya former för företagande, som ligger mellan löntagarens och företagarens ställning.

Mer än en tredjedel av nya företagare tecknar en företagarförsäkring med en årsarbetsinkomst som ligger nära minimigränsen, ca 7 500 – 8 500 euro. Många av dem är sådana som ibland kallas egenanställda.

– De uppfattar inte sig själva som företagare, men lagen om pension för företagare ska tillämpas på dem, konstaterade Backman. Hon upprepade grundprinciperna.

– De arbetsrättsliga begreppen aktualiseras också när den sociala tryggheten definieras. När lagstiftningen om företagarpensioner skapades, hade man ingen aning om de sätt på vilka folk sysselsätter sig själva idag.

Det uppstår allt mångsidigare former för arbete inom en nära framtid. Vad det innebär behandlas nu i en arbetsgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet. Den ska lämna sitt betänkande om ett drygt år.

Enligt en utredning av delningsekonomin som arbets- och näringsministeriet gjort kan värdet av köp som görs över digitala plattformer tiofaldigas under de närmaste åren.

Marknadsförings- och kommunikationschef Saija Hellstén från faktureringstjänstföretaget Eezy kritiserade sättet att fastställa FöPL-arbetsinkomsten.

– Jag kommer inte på något annat myndighetsärende som bygger på en ganska abstrakt uppskattning av försäkringens nivå, sade hon.

Ur publiken slängdes det fram en spontan fråga: varför kan företagarens försäkringsskyldighet inte knytas till den beskattningsbara inkomsten?

– Det kommer säkert också att utredas, svarade Heli Backman.

Digitaliseringen förändrar mätarna

Överaktuarie Eljas Tuomaala, Statistikcentralen, talade om de utmaningar som digitaliseringen medför för de ekonomiska mätarna. En svag produktivitetsökning kan också delvis vara ett mätningsfel, eftersom det är mycket som står utanför mätarna.

Tuomaala talade om vad vi egentligen menar när vi talar om digitalisering.

– Begreppen inom området är många, såsom internet-, delnings- och plattformsekonomi, tingens internet, molntjänster, artificiell intelligens, analytik. Konsumtionsnyttigheter blir digitala och gränsen mellan konsument och producent suddas ut.

Internationella mått på digitaliseringen är bl.a. användningen av internet på företag och bland befolkningen, användningen av molntjänster, internetförsäljning och ICT-sektorns andel av samhällsekonomin.

Enligt Tuomaala är den omtalade delningsekonomins volym fortfarande liten i Finland, ca 100 miljoner euro, men kommer säkert att öka.

Baba Lybeck var konferencier. Paneldeltagare var Alf Rehn, Jukka Kurttila,  Karoliina Kuutti och Kati Kalliomäki.
Baba Lybeck var konferencier. Paneldeltagare var Alf Rehn, Jukka Kurttila, Karoliina Kuutti och Kati Kalliomäki.
Bilderna är inte en förlängning till prosan, utan ett självständigt, mångsidigt och effektivt element i en berättelse, sade professor Merja Salo.
Bilderna är inte en förlängning till prosan, utan ett självständigt, mångsidigt och effektivt element i en berättelse, sade professor Merja Salo.
Pensionslöftet diskuterades av Suvi-Anne Siimes, Mikko Kautto, ­ Vesa Vihriälä och Elina Lepomäki.
Pensionslöftet diskuterades av Suvi-Anne Siimes, Mikko Kautto, ­ Vesa Vihriälä och Elina Lepomäki.
Hela folkets svärmor Irma Rönkkö, en sketchfigur ur ett finskt underhållningsprogram, charmade publiken. I första raden sitter huvudpersonerna i Finland 100-videon, som fick sin premiär, Pentti Heinonen (t. h.), Lea Musone, Risto Erjanko och Karoliina Kuutti.
Hela folkets svärmor Irma Rönkkö, en sketchfigur ur ett finskt underhållningsprogram, charmade publiken. I första raden sitter huvudpersonerna i Finland 100-videon, som fick sin premiär, Pentti Heinonen (t. h.), Lea Musone, Risto Erjanko och Karoliina Kuutti.
Heli Backman (t. h.), Riitta Korpiluoma och Jukka Rantala, PSC, och Timo Toropainen, Pensionsstiftelseföreningen. Nästan 700 personer deltog i Arbetspensionsdagen.
Heli Backman (t. h.), Riitta Korpiluoma och Jukka Rantala, PSC, och Timo Toropainen, Pensionsstiftelseföreningen. Nästan 700 personer deltog i Arbetspensionsdagen.