Statistik

Förtidspensionernas roll minskar

Pensionärernas antal och befolkningsandel ökar jämnt, fast man på senare år konsekvent har försökt avskaffa förtidspensioner.

I statistiken grupperar och analyserar vi personer som får pension med hjälp av tre termer. För det första har vi samtliga pensionstagare, som inkluderar alla som får egen pension och/eller familjepension. Egenpensionstagare omfattar alla som får ålders-, sjuk- eller arbetslöshetspension, deltidspension eller specialpensioner för lantbruksföretagare. De som får familjepension räknas alltså inte som egenpensionstagare. Som pensionstagare räknas däremot personer som får någon annan egen pension än deltidspension. Det beror på att det är ett villkor för att få deltidspension att man samtidigt arbetar, och därför räknas deltidspensionärer som sysselsatta.

En och samma person kan samtidigt få pension med stöd av flera pensionslagar och enligt flera pensionsslag.

Statistikfakta framställs i siffror. I slutet av år 2015 fanns det sammanlagt nästan 1 541 000 pensionstagare. Antalet ålderspensionstagare var 1 270 400, antalet sjukpensionstagare 222 000 och anta-let deltidspensionstagare 12 100. Efterlevandepension betalades till 256 300 personer och barnpension till 18 900 barn. Siffrorna kan inte räknas ihop, eftersom en person kan få flera olika pensionsslag samtidigt. (Tabell 1)

Antalet ålderspensionstagare har ökat jämnt år för år. Samtidigt har övriga pensionsslag blivit mindre vanliga, när de förtidspensionsformer som skapades på 1980-talet konsekvent har avskaffats (Figur 1).

Förtida ålderspension och individuell förtidspension (en form av sjukpension) var nya pensionsformer som infördes inom den privata sektorn och inom folkpensionssystemet år 1986.

Deltidspension infördes år 1987, först inom den privata sektorn. Sommaren 1989 infördes deltidspension, förtida ålderspension och individuell förtidspension också inom den offentliga sektorn. Åldersgränsen för deltidspension sänktes ännu år 1994 samtidigt som åldersgränsen för individuell förtidspension höjdes. Deltidspension var som populärast åren 2002–2004, då ca 40 000 personer fick deltidspension. Individuell förtidspension betalades till som mest 63 400 personer år 1994. I början av 2000-talet höjdes åldersgränserna för alla förtidspension successivt, och till slut avskaffades den individuella förtidspensionen.

Arbetslöshetspension infördes redan på 1970-talet. Den var ett mycket populärt pensionsslag ända mot slutet av 2000-talet. På 2000-talet fick som mest 58 000 personer arbetslöshetspension. I arbetspensionsreformen år 2005 avskaffades arbetslöshetspensionen för dem som är födda efter år 1949. De sista arbetslöshetspensionerna betalades ut i slutet av år 2014.

Antalet sjukpensionstagare har minskat i en jämn takt efter år 2008. Det har minskat med mer än 51 000 personer. Det har satsats mera på arbetsförmågan och arbetsmiljön än tidigare, och det syns. I synnerhet på grund av depression blir klart färre personer sjukpensionerade idag än tidigare.

I slutet av år 2015 bodde det 1 438 800 pensionstagare i Finland. Det motsvarar nästan 32 procent av befolkningen över 16 år. Under hela 1990-talet och så sent som i början av 2000 var andelen kring 28 procent, men efter det har den ökat jämnt år för år (Figur 2).

Samtidigt har det emellertid också skett en positiv utveckling. I alla åldersgrupper under 65 år har pensionärernas andel minskat. Av 55–59-åringarna var endast knappt 15 procent pensionerade år 2015, medan motsvarande andel år 1990 var mer än 37 procent. Också i åldersgruppen 60–64 år har pensionärernas andel minskat betydligt under samma tidsperiod. från 76 procent till 46 procent.

Hur är det då möjligt att pensionärernas andel av befolkningen över 16 år ökar samtidigt som andelen pensionärer i olika åldersgrupper minskar? Det beror på befolkningsstrukturen.

Befolkningen åldras i allt snabbare takt, och antalet personer som är äldre än 65 år ökar hela tiden. Då ökar också deras och pensionärernas befolk­ningsandel.

Den huvudsakliga inkomstkällan för de flesta pensionärer är den inkomstrelaterade arbetspensionen. Dess betydelse har ökat år för år. År 2015 fick 67 procent av de pensionerade männen endast arbetspension, liksom 51 procent av de pensionerade kvinnorna. År 2002 var motsvarande andel 56 procent bland män och 34 procent bland kvinnor.

Enbart minimipension, dvs. bara folkpension, fick 106 100 personer, dvs. endast sju procent av alla pensionärer.

Pensionsskyddscentralen för statistik över arbetspensionstagarna och Folkpensionsanstalten över folkpensionstagarna. Av FPA:s och Pensionsskyddscentralens uppgifter sammanställs årligen en gemensam statistik, där en person räknas en gång, även om hen får både folkpension och arbetspension.

Statistik över pensionstagarna i Finland 2015. Finlands officiella statistik, Pensionsskyddscentralen och Folkpensionsanstalten 2016

Tiina Palotie-Heino

Statistikchef

Pensionsskyddscentralen

Pensionstagare i statistiken

Egenpensionstagare Person som får ålders-, sjuk- eller deltidspension eller specialpension för lantbruksföretagare.

Pensionstagare Person som får någon annan egen pension än deltidspension. Ett villkor för att få deltidspension har varit att man samtidigt arbetar.

Samtliga pensionstagare De som får egen pension och de som får familjepension.

Samtliga pensionstagare efter pensionsslag och kön 31.12.2015

Pensionsslag

Män

Kvinnor

Samtliga

Ålderspension

557 143

713 265

1 270 408

Sjukpension

114 233

107 719

221 952

Specialpension för lantbruksföretagare

5 600

9 722

15 322

Deltidspension

4 876

7 190

12 066

Efterlevandepension

40 076

216 254

256 330

Barnpension

9 403

9 482

18 885

Samtliga pensionstagare

687 295

853 677

1 540 972

En person kan samtidigt få pension av flera slag.