LEDARE

Grundidén håller och består

Det sägs att människor är rädda för förändring. Trots det ropar man efter förändring överallt, hela tiden.

Inom arbetspensionssektorn har man inte varit räddhågsen, utan arbetspensionen har under hela sin existens slipats och anpassats till förändringarna i samhället. Ändå är kärnan densamma: du får arbetspension för ditt arbete. Efter en kort­varig avvikelse är dess tillväxttakt också igen 1,5 procent av årslönen.

Folket upplever ändå att arbetspensionen hela tiden ändras på något sätt, och de ständiga ändringarna föder osäkerhet och misstroende.

Medan ständig förnyelse inom många branscher ses som ett livsvillkor, upplevs ändringar av arbetspensionen nästan som ett svek.

Förändras eller inte? I och för sig är frågan irrelevant, eftersom det ofta inte finns något alternativ. Jag påstår ändå att de ändringar av arbetspensionen som träder i kraft vid årsskiftet inte är väldigt stora, trots att de är nödvändiga.

Stort, nästan storartat, är däremot att grundidén med arbetspensionen inte har förändrats sedan 1960-talet. Lika storartat är det att beräkningsformeln för pensionen inte är beroende av hur och för vilket slags arbete man får sin lön. Allt arbete duger – och alla som arbetar duger.

På Arbetspensionsdagen i november diskuterades de förändringsbehov som bl.a. invandringen för med sig i arbetslivet och konstaterades att arbetspensionen också i den nya situationen fungerar som sådan.

Om de nya finländarna bidrar med avgifter till pensionssystemet är det bra. Vi klarar av de framtida pensionsansvaren, och de som kommer kan genast vara en vitaminspruta för arbetspensionssystemet i det åldrande Finland – och garanterat också för det finländska arbetslivet.

Kati Kalliomäki

chefredaktör

E-tidskrift: työeläke-lehti.fi

Twitter: @KatiKalliomaki