Jorden runt

Pensionsnyheter från olika källor jorden runt och presentationer av pensionssystemen i andra länder.

Läs mer på www.etk.fi

Kari Lindstedt

Informatiker

TYSKLAND

Negativ ränta minskar avkastningen

Den tyska finansinspektionen Bafin har varnat för att pensionsförmånerna eventuellt måste skäras ned till följd av dålig avkastning på grund av negativ ränta.

Franska och holländska pensionsfonder har varnat för samma sak, om politiken med låga räntor fortsätter länge.

Finansinspektionen har för avsikt att lätta på fondbestämmelserna för att fonderna i stället för statsobligationer kan placera mera i aktier och fastigheter.

Europeiska centralbankens chef Mario Draghi har försvarat räntepolitiken genom att upprepade gånger påpeka att de låga räntorna är en följd av obefintlig inflation och avsaknad av ekonomiskt tillväxt, inte orsaken till dem. Draghi säger att räntorna stiger när ekonomin igen börjar växa.

Financial Times 15.5.

SPANIEN

Kroniskt finansunderskott i pensionssystemet

De spanska pensionsfonderna krymper snabbt. I jul tog landet nästan 10 miljarder euro ur sina buffertfonder för att kunna betala ut pensionerna.

Fonderna hotar att tömmas helt under år 2017. Som mest fanns det sammanlagt 67 miljarder euro i fonderna år 2011.

Det spanska pensionssystemet lider av ett kroniskt finansunderskott, som har tvingat regeringen att ta pengar ur fonderna, som ursprungligen var avsedda att underlätta betalningen av de stora årskullarnas pensioner.

När fonderna töms, måste pensionssystemet reformeras antingen genom att gallra bland pensionsförmånerna, öka avgiftsunderlaget eller höja pensionsavgifterna. Spanien saknade regering i nästan ett års tid, vilket gjorde det svårare att ingripa i problemet.

IPE 6.7., El Pais 21.7.

SCHWEIZ

Nej tack till nivåhöjning

I en folkomröstning nyligen sade schweizarna nej till en höjning av pensionerna. Enligt förslaget skulle de löpande lagstadgade pensionerna höjas med 10 procent.

Nästan 60 procent röstade mot fackföreningsrörelsens och vänsterpartiernas motion. Enligt dem som stödde förslaget behövdes höjningen för att pensionsförmånerna minskar på grund av långa räntor.

Nivåhöjningen skulle ha kostat ca 3,7 miljarder euro om året. Det skulle i synnerhet ha belastat unga arbetstagare.

Professor Georg Lutz, som är expert på direkt demokrati, anser att fallet visar att väljare inte endast tänker på sitt eget intresse utan på hela samhällets bästa.

USA today 25.9.

ITALIEN

Renzi fikar efter stöd med pensionerna

Italiens regering har lovat satsa sex miljarder euro extra på pensionerna under de närmaste tre åren.

Premiärminister Matteo Renzi försöker öka sitt stöd före folkomröstningen om en grundlagsreform i december. Renzi har lovat avgå, om reformen inte godkänns.

Regeringen uppger att den ska använda pengarna till att höja pensioner som är mindre än 1000 euro och sänka pensionsåldern för dem som har haft tungt arbete. Villkoren för seniorpensionen för dem som har arbetat länge ska också mildras.

Bland alla EU-länder är Italien det land som använder mest offentliga medel till pensioner. En extra pensionshöjning förvärrar landets skuldsättning ytterligare. I Italien är de offentliga skulderna i proportion till BNP högst inom EU-området.

Reuters 28.9.

SVERIGE

Ett steg närmare höjd pensionsålder

I Sverige börjar man så småningom komma överens om att höja pensionsåldern.

I underhandlingarna har arbetsmarknadsorganisationerna och regeringen utgått från pensionsåldersutredningen som gjordes år 2013. Enligt den bör åldersgränsen för inkomstpension höjas från 61 till 63 år och avgångsåldern från 67 till 69 år.

Svenska näringslivet förhåller sig skeptiskt till rätten att arbeta till 69 års ålder. Organisationen anser att arbetsgivare och arbetstagare ska avtala från fall till fall hur länge respektive arbetstagare ska arbeta.

Löntagarorganisationen LO kräver i sin tur att åldersgränserna för den övriga socialförsäkringen och arbetslöshetskassan höjs i samma veva.

Ändringen kan träda i kraft tidigast år 2020.

DN 18.9., Sveriges radio 19.9.

landspresentation

STORBRITANNIEN

Befolkning: 63 700 000

Förväntad livslängd: kvinnor 82,6, män 78,7 år

Pensionsålder: 65 år

Tilläggspensioner får större betydelse

Under de senaste åren har det brittiska pensionssystemet ändrats avsevärt. I år har det lagstadgade pensionssystemet gjorts om till ett system med jämna pensioner. Under en övergångsperiod räknas pensioner enligt både ny och gammal lagstiftning.

Den lagstadgade pensionen är inte knuten till inkomsterna, utan till betalda försäkringsperioder. För full pension måste försäkringsavgifter har betalats för 35 år. Av de minsta inkomsterna tas det inte ut någon försäkringsavgift, men annars varierar avgiftsnivån enligt inkomstens storlek. Full pension är ca 830 euro i månaden.

Den allmänna pensionsåldern för ålderspension är 65 år för män. Pensionsåldern för kvinnor höjs successivt från 60 till 65 år och ska nå männens i november 2018. Efter det höjs pensionsåldern enligt den förväntade livslängdens utveckling.

Eftersom den lagstadgade pensionen är låg, är arbetsmarknadsbaserade tilläggspensioner allmänna i synnerhet bland medel- och höginkomsttagare. I genomsnitt är arbetsmarknadspensionerna nästan dubbelt så höga som den lagstadgade pensionen. Numera ansluts löntagare automatiskt till tilläggspensionssystem, vilket leder till att yngre personers hela pension i fortsättningen allt mer bygger på tilläggspensionerna.

Den normala pensionsåldern för arbetsmarknadspensioner är 60–65 år. År 2015 trädde den s.k. pension freedom-reformen i kraft. Nu kan man ta ut sin arbetsmarknadspension som en klumpsumma utan att köpa en livslång annuitet.

Det lagstadgade pensionssystemet administeras av socialministeriet. Fältet för arbetsmarknadspensionerna är mycket decentraliserat.