intervju

Olli Puustinen kräver

bättre

motiveringar

Olli Puustinen, ordförande för besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, säger att pensionsanstalterna bör motivera avslagen bättre.

Text: Matti Remes

Foto: Veikko Somerpuro

Olli Puustinen, ordförande för besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, flyttar på stora och tunga dokumentportföljer i sitt arbetsrum. De är fulla av papper som gäller sökande av ändring i beslut.

Nämnden behandlar besvären i sex sektioner med 5-6 medlemmar var. Originalhandlingarna cirkulerar mellan sektionens alla medlemmar för läsning före den avgörande sessionen.

– Det är en enorm papperscirkus. Vi behöver t.ex. ett kurirföretag som transporterar handlingar mellan olika ställen i stan.

Enligt Puustinen har praxis varit densamma under nämndens hela 54-åriga existens. Nu står man emellertid inför en stor förändring.

– Vi har som mål att ta ett digitalt system i bruk hösten 2018. Pappershögarna försvinner, när nämndens medlemmar kan läsa alla dokument på sina egna datorer.

Omvälvning i sättet att arbeta

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har en ordförande i huvudsyssla, fem vice ordförande och 28 medlemmar i bisyssla. Medlemmarna är läkare och sakkunniga som är insatta i arbetspensionsärenden, arbetslivet och arbetsmarknaden och företagar- och lantbruksföretagarverksamhet.

På nämndens kontor handläggs ärendena av 39 anställda.

Digitaliseringen kommer att förändra nämndens sätt att arbeta i grunden.

Det elektroniska systemet kommer att göra det lättare att t.ex. skaffa tilläggsutredningar och höra parterna under handläggningsprocessen.

I planerna ingår t.ex. en e-tjänst, där ändringssökanden med hjälp av sina bankkoder kommer åt att läsa handlingarna i sitt ärende. Slutligen kan ändringssökanden också läsa nämndens avgörande genom e-tjänsten.

Den genomsnittliga handläggningstiden för besvär hos nämnden är ca sex månader. Puustinen tror att handläggningstiderna kommer att förkortas med några veckor tack vare det elektroniska systemet.

Han påpekar att övergången till det digitala systemet kommer att spara tid och pengar inte bara för nämnden utan också för arbetspensionsanstalterna.

– Pensionsanstalternas interna processer är elektroniska redan idag, men de dokument som skickas till nämnden måste fortfarande skrivas ut på papper. Den fasen kommer att utebli.

Lagen kräver tydligare motivering

Pensionsanstalterna avslår ca 30 procent av invalidpensionsansökningarna. En del avslag överklagas hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Årligen inleds drygt 5000 ärenden hos nämnden.

I fjol ändrade nämnden 9,3 procent av fallen till ändringssökandens fördel. Dessutom återförvisades 5,6 procent av fallen till pensionsanstalten.

På senare tid har nämnden fäst särskild uppmärksamhet vid motiveringen av både pensionsanstalternas och nämnden egna beslut i fall där en ansökan avslås huvudsakligen på medicinska grunder.

I mer än 80 procent av de ärenden som kommer till nämnden ingår medicinsk bedömning.

Idag krävs det bättre motivering än förr enligt de nya bestämmelserna i lagen om pension för arbetstagare som trädde i kraft i början av år 2015.

– I förarbetena till lagändringen betonas tydlighet och begriplighet. Särskild uppmärksamhet fästs i fall där pensionsanstaltens bedömning är en annan än den behandlande läkarens.

Kan ännu bli bättre

Puustinen anser att det framför allt handlar om att öka förtroendet för arbetspensionssystemets avgöranden, försäkringsläkarsystemet och ändringssökandet. Han anser att det går i rätt riktning: pensionsanstalternas motiveringar har blivit precisare under de senaste åren.

– Det har skett enorma framsteg i beslutsmotiveringen på 30 år. På 1980-talet var man tveksam till om det ens var lämpligt att skriva någonting om folks sjukdomar i besluten.

– Jag känner inte närmare till pensionsanstalternas beslutsskrivningsprocesser, men de kan skriva riktigt fint motiverade beslut. Sakkunnigläkarnas ­utförliga ställningstaganden torde spela en avgörande roll här.

Ändå finns det mycket att bättra på. Enligt Puustinen är den största utmaningen att det finns kvalitetsskillnader mellan olika pensionsanstalters motiveringstexter.

– Med tanke på jämlikheten och likabehandlingen av de försäkrade borde det inte ha någon betydelse var pensionssökanden är försäkrad. Sökanden ska alltid ha rätt att få ett beslut med en utförlig och högklassig motivering.

Unikt i sökandens liv

Puustinen säger att besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har återförvisat en del ärenden på grund av bristfällig motivering.

– Ännu oftare har vi gjort så, att nämnden har konstaterat att pensionsanstaltens motivering är otillräcklig, men ändå prövat ärendet för att undvika dröjsmål.

Puustinen understryker dock att tilliten till att ärenden avgörs rättvist framför allt ska uppstå på pensionsanstaltsnivån.

– Pensionsanstalten bör stanna upp och fundera på om det finns något som kan förbättras i beslutsförfarandet, om besvärsnämnden återförvisar flera beslut.

Puustinen påminner om att pensionssökanden är ute i ett seriöst ärende. För sökanden är det oftast en unik situation.

– Det handlar om grundläggande frågor, dvs. försörjning och hälsa.

Som exempel tar Puustinen en sökande som de behandlande läkarna har konstaterat lida av svår depression som förorsakar arbetsoförmåga. Om pensionsanstalten kommer fram till ett annat avgörande, ska de faktorer som huvudsakligen påverkar bedömningen och slutsatserna av dem redogöras för i beslutet om avslag.

– Av motiveringen ska framgå hur den som avgjort ärendet har tänkt och hur prövningen har framskridit. Det räcker inte att det i beslutet t.ex. endast konstateras att depressionen är lindrig och sökanden arbetsför trots hälsoproblemen.

Puustinen säger att nämnden har återförvisat ärenden till pensionsanstalterna på grund av bristfällig motivering.

vem?

Olli Puustinen

Arbete: Ordförande för besvärsnämnden för arbetspensionsärenden sedan år 2010

Ålder: 62 år

Utbildning: vicehäradshövding

Tidigare karriär: 35 års erfarenhet av beslutsfattande vid besvärsnämnder och försäkringsdomstolen. Kom till sitt nuvarande jobb från försäkringsdomstolen, där han ledde pensionsavdelningen.

Familj: Hustru och en collie-hund, 2 barn och 3 barnbarn

Puustinen vill slippa papperscirkusen. Än så länge måste dokumenten köras med kurirbilar till nämndens medlemmar.
Puustinen vill slippa papperscirkusen. Än så länge måste dokumenten köras med kurirbilar till nämndens medlemmar.

Färre besvär lämnas in

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden är en första besvärsinstans, vars beslut kan överklagas hos försäkringsdomstolen. Den är oberoende av pensionsanstalterna.

År 2015 inleddes 5 394 ärenden hos nämnden. Det var 5,5 procent mindre än året innan.

– Antalet ärenden har minskat med ca 20 procent under ett årtionde. Det finns flera orsaker till det, säger nämndens ordförande Olli Puustinen.

Idag får pensionsanstalterna färre ansökningar i och med att årskullarna har minskat och tack vare yrkesinriktad rehabilitering.

– Diskussionen om behovet att förlänga arbetslivet har kanske bidragit till att människor vill tjäna in pension under en längre tid. De är kanske också friskare än tidigare åldersgrupper.