Juho Saari vet att antalet fattiga också har ökat för att det har blivit vanligare att bo ensam. Det finns inte minst två vuxna som delar på de höga bostadskostnaderna, bara en.
Juho Saari vet att antalet fattiga också har ökat för att det har blivit vanligare att bo ensam. Det finns inte minst två vuxna som delar på de höga bostadskostnaderna, bara en.

Atypiska jobb är ofta en fattigdomsrisk

ARBETANDE FATTIGA

Atypiska jobb är inte längre en tillfällig fas, som går över. Låga inkomster behöver inte i sig nödvändigtvis vara ett problem, men orimligt stora utgifter är det. Människor som varit fattiga trots att de arbetat kan klara sig bättre när de blir pensionerade.

Text Mia Hemming

Något mindre än en tredjedel av de 15–64-åriga löntagare som arbetade deltid gjorde det för att de inte hade hittat heltidsjobb. I synnerhet för dem är atypiska jobb en fattigdomsrisk. Fenomenet förklaras av korttidsanställningar, inhyrningsjobb och andra oregelbundna jobb.

– Deltidsanställningar leder inte längre till heltidsjobb, utan är en allt mer bestående anställningsform. Och har man haft en liten lön, är också den inkomstrelaterade dagpenningen och arbetspensionen små, säger specialsakkunnig Anna Järvinen från SOSTE Finlands social och hälsa rf.

Järvinen är bl.a. sekreterare för nätverket mot fattigdom och utslagning i Finland inom SOSTE och SOSTE:s representant som sakkunnigsekreterare i riksdagens fattigdomsgrupp.

– Enligt bedömningar håller arbetsmarknaden i Finland på att delas in i olika skikt. Det finns de som klarar sig bra på sin lön, vissa klarar sig någorlunda och en del av dem som har atypiska jobb klarar sig inte, beskriver Järvinen.

Som fattig definieras en ensamboende person med en inkomst på mindre än 1 190 euro i månaden.

År 2014 fanns det 42 000 löntagare och 40 000 företagare, lantbruksföretagare medräknade, som var låginkomsttagare. Företagare drabbas alltså relativt sätt ännu oftare av en låg inkomstnivå än löntagare.

Höga boendekostnader

Juho Saari, professor i välfärdssociologi vid Östra Finlands universitet, påpekar att atypiska jobb i sig inte behöver vara ett problem. De räcker inte till för att bostadskostnaderna är höga.

– Ökade hyreskostnader är ett problem för alla låginkomsttagargrupper i alla växande städer. I stället för att försöka avhjälpa atypiska jobb borde vi fundera på hur arbetande människor med låga inkomster kan garanteras boende till ett rimligt pris, betonar Saari.

Han har bland annat skrivit flera böcker om välfärden och välfärdsstaten.

Utgifterna för bostadsbidrag som Folkpensionsanstalten beviljar har också ökat i takt med hyrorna. Ett problem med bostadsbidraget är också att den godkända hyresnivån är låg jämfört med marknadshyrorna. Många bostadsbidragstagare måste få utkomststöd som komplement till det låga bostadsbidraget under långa tider.

– Högre bostadsbidrag medför också högre hyror. I stället borde man öka den statsfinansierade eller statsreglerade hyresbostadsproduktionen. Ökad konkurrens och större utbud skulle ge skäligare bostadshyror.

Saari stöder inte förbehållslöst tanken att skära i bostadsbidraget för pensionstagare. Om det görs skulle en del antagligen få långvariga och betydande ekonomiska problem och leda till att fler ensamboende pensionstagare blir tvungna att ty sig till utkomststöd.

– Utkomststödet är dock avsett som en tillfällig hjälp, inte som stöd för den normala försörjningen under åldersdomen.

– I Finland finns det pensionärer som på 1980-talet trodde på den offentliga maktens löften om skäliga kostnader för hyresbostäder. Därför försökte de inte skaffa sig en ägarbostad. Nu eller alldeles snart är de i svårigheter med sina bostadskostnader. Det finns skäl att utreda vilka löften den offentliga makten exakt gav om hyresbostäder till rimliga kostnader.

Flitfällor och byråkrati

Höjda klientavgifter inom hälsovården och dagvårdsavgifter höjs, fryst folkpensionsindex och minskade läkemedelsersättningar försvagar låginkomsttagares ställning.

Företagare med låga inkomster har svårt att få olika bidrag på grund av sin företagarstatus. De lågavlönade lyfts inte alltid ur fattigdomen även om de får fler arbetstimmar, eftersom utkomststödet samtidigt minskar.

– I vårt system finns många sådana här flitfällor och byråkratiska hinder, som inte sporrar till arbete, sammanfattar Järvinen.

Pensionering en lättnad

Nationalekonom Juha Rantala på Pensionsskyddscentralen påpekar att folkpensionen – och garantipensionen – har skapats för att motverka fattigdom bland pensionärer. Arbetspensionen har i sin tur som ett mål att pensionären i skälig utsträckning ska kunna bibehålla sin tidigare konsumtionsnivå.

– Folk- och garantipensionen innebär en viss lättnad för de fattigaste. Deras ekonomi blir bättre än före pensioneringen. De blir mindre fattiga som pensionärer. Dessutom kommer pensionen regelbundet och säkert, vilket också är viktigt, säger Rantala.

Rantala forskar bland annat i pensionärernas ekonomi.

Full folkpension är ca 634 euro i månaden. Garantipensionen tryggar en minimipension på ca 766 euro.

– De är alltså bättre än andra minimiförmåner. I en rapport om hur väl de grundläggande socialförmånerna räcker till som Institutet för hälsa och välfärd gett ut bedöms att garantipensionen bättre möter basbehoven än andra minimiförmåner. Allvarliga problem med försörjning är mera sällsynta bland pensionärer än andra låginkomsttagare, säger Rantala.

Givetvis finns det också pensionärer med låga inkomster för vilka fattigdom skapar problem. Tiden som pensionär består också av olika livsskeden.

– En del klarar sig på garantipensionen, andra inte. Det beror på livssituationen och på hälsotillståndet. En del har stora utgifter på grund av sjukdom. Det finns också skillnader i hur man upplever sin situation. En del upplever sig som fattiga för att de har låga inkomster medan andra inte gör det.

Anna Järvinen anser att det med den nuvarande politiken är svårt att nå målet att minska antalet personer som löper risk för fattigdom och utslagning med 150 000 före år 2020.
Anna Järvinen anser att det med den nuvarande politiken är svårt att nå målet att minska antalet personer som löper risk för fattigdom och utslagning med 150 000 före år 2020.
Juho Rantala anser att finländska pensionärer klarar sig ekonomiskt ungefär som genomsnittet i Europa. Deras ekonomi är inte den bästa, men inte heller den sämsta.
Juho Rantala anser att finländska pensionärer klarar sig ekonomiskt ungefär som genomsnittet i Europa. Deras ekonomi är inte den bästa, men inte heller den sämsta.

Fler är undersysselsatta

I fjol var 137 000 personer undersysselsatta, dvs. 10 000 fler än året innan.

Som undersysselsatta betraktas personer som mot sin vilja arbetar på deltid eller har en förkortad arbetsvecka. Med räknas också personer som inte har haft arbete på grund av brist på beställningar eller kunder eller på grund av permittering.

Enligt Statistikcentralen var bristen på heltidsarbete den vanligaste orsaken till att löntagare arbetade på deltid.

Antalet löntagare som mot sin vilja arbetade deltid var 99 000 personer. Av dem var 68 000 män och 31 000 kvinnor. Jämförelsen med tidigare år visar att deltidsarbete ökar och blir mer bestående.

Mia Hemming