Forskning

Många företagare underförsäkrar

sitt arbete

Nu har vi för första gången tillgång till ett material med hjälp av vilket vi kan jämföra yrkesutövarnas och affärsidkarnas FöPL-arbetsinkomst med den beskattade förvärvs- och kapitalinkomsten av företagsverksamheten.

En låg nivå på arbetsinkomsten återspeglas på många sätt i företagarens sociala trygghet. Det har alltid varit ett problem med FöPL-försäkringen.

Orsaken till att arbetsinkomsten är låg kan vara att företagarens arbetsinsats verkligen är liten, men den kan också vara underförsäkrad. Det kan också bero på att företagaren till en början underskattar sin arbetsinkomst och inte kommer sig för att höja den eller på att företagaren avsiktligt underförsäkrar sig själv.

Tidigare har det varit svårt att uppskatta hur allmänt det är med underförsäkring eller överhuvudtaget vilket förhållandet mellan den fastställda arbetsinkomsten och företagarens förvärvsinkomster är.

Nu har Pensionsskyddscentralen för första gången tillgång till ett material med vilket man kan jämföra FöPL-arbetsinkomsten och den beskattade förvärvs- och kapitalinkomsten för FöPL-försäkrade som beskattas som yrkesutövare och affärsidkare.

Materialet omfattar ca en tredjedel (76 000) av samtliga företagare (209 000). Företagsverksamhet som bedrivs i bolagsform står utanför studien.

Arbetsinkomsten är i allmänhet lägre än förvärvsinkomsten. De företagare som undersöktes hade i genomsnitt 27 100 euro om året i förvärvsinkomster och en fastställd arbetsinkomst på 18 700 euro. i snitt var förhållandet mellan dessa 69 procent.

Ca hälften av företagarna förtjänade bara ca 20 000 euro om året. Ungefär hälften hade en FöPL-arbetsinkomst på mindre än 15 000 euro och nästan 4/5 mindre än 25 000. Siffrorna grundar sig på uppgifter från år 2013.

Bland dem som hade små förvärvsinkomster överensstämde FöPL-arbetsinkomsten bättre med de beskattade förvärvsinkomsterna än bland dem som hade större inkomster. Ju större inkomster, desto mindre är den fastställda FöPL-arbetsinkomsten i förhållande till förvärvsinkomsterna (tabell 1).

Det ser rentav ut som om en del företagare med små inkomster försäkrar sig själva med en högre arbetsinkomst än den verkliga inkomsten. I allmänhet handlar det inte om överförsäkring utan om att förhållandet mellan FöPL-arbetsinkomst och beskattad förvärvsinkomst kan variera mycket i studier på individnivå som begränsar sig till ett år. Det ekonomiska läget kan ha påverkat det beskattningsbara resultatet hos många företagare.

Den beskattningsbara förvärvsinkomsten kan variera betydligt under enskilda år också av andra orsaker. Materialet visar att många företagare verkar ha sin FöPL-arbetsinkomst på en god nivå mätt med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Men det finns också en tydlig grupp företagare med en klart mindre FöPL-arbetsinkomst än den beskattade förvärvsinkomsten.

Kvinnors FöPL-försäkring är på en bättre nivå än mäns. Det finns skillnader i försäkringsbeteendet: bland män är FöPL-arbetsinkomsten 63 procent av förvärvsinkomster, bland kvinnor 79 procent (figur 1).

Männens genomsnittliga årliga förvärvsinkomster (29 100 euro) var klart högre än kvinnornas (24 100 euro), men i fråga om FöPL-arbetsinkomst var läget det motsatta. Bland kvinnorna är arbetsinkomsten högre än bland männen (19 100 euro resp. 18500 euro).

Kvinnornas arbetsinkomster verkar följa den beskattade förvärvsinkomsten mer. Det kan förklaras av skillnaderna på arbetsmarknaden och också av arbetets olika karaktär.

Män arbetar ofta inom branscher där arbetsläget kan variera mycket. Det är också möjligt att det inom en del mansdominerade branscher är svårare att fastställa värdet på arbetsinsatsen (arbetsinkomsten) än inom vissa kvinnodominerade branscher. En bidragande orsak till högre FöPL-arbetsinkomster bland yngre kvinnor kan vara att företagarna tänker på eventuella familjeledigheter.

Kapitalinkomsten spelar en rätt liten roll för yrkesutövare och affärsidkare. Kapitalinkomsten ökar med åldern och klart mest kapitalinkomster verkar företagarna ta ut strax före pensionsåldern (figur 2).

Detta kan delvis förklaras av inkomster i samband med att företagare avstår från verksamheten. I enskilda fall kan företagare ha betydande kapitalinkomster.

Ofta uteblir justeringen av arbetsinkomsten. Ca en fjärdedel av målgruppen har inte ändrat sin arbetsinkomst under hela sin tid som företagare.

En knapp tredjedel hade haft arbetsinkomsten på samma nivå i mer än fem år och tio procent i mer än tio år. Hos en del företagare kan detta överensstämma med det verkliga läget, men det finns säkert fall där arbetsinkomsten borde ha ändrats.

Juha Knuuti Specialsakkunnig, Pensionsskyddscentralen
Juha Knuuti Specialsakkunnig, Pensionsskyddscentralen
Markus Palomurto, Utvecklingschef, Pensionsskyddscentralen
Markus Palomurto, Utvecklingschef, Pensionsskyddscentralen

Rapport om FöPL-pensionen

Sakkunniga Juha Knuuti och Markus Palomurto på Pensionsskyddscentralen har undersökt förhållandet mellan FöPL-arbetsinkomsten och förvärvsinkomsten av företagsverksamhet.

I december utkommer en mera omfattande rapport om företagarnas lagstadgade pensionsskydd Yrittäjien lakisääteinen eläketurva – työurat, työtulot ja rahoitus. Eläketurvakeskuksen raportteja 10/2015, red. Janne Salonen.

I rapporten behandlas företagarnas karriärer, pensioner och arbetsinkomster samt verkställigheten av pensionssystemet.