under luppen

Direktör Anneli Tuominen vid FI säger att det är en viss del av ArPL-avgiften som är öronmärkt för arbetshälsoverksamheten och att andra delar av avgiften inte ska användas för ändamålet.
Direktör Anneli Tuominen vid FI säger att det är en viss del av ArPL-avgiften som är öronmärkt för arbetshälsoverksamheten och att andra delar av avgiften inte ska användas för ändamålet.

Finansinspektionen:

Spelregler för arbetshälsopengarna

I vår ska det komma nya anvisningar om hur arbetshälsan ska främjas med arbetspensionspengar. Gemensamma regler gör det tydligare hur pensionsbolagen kan agera.

Text Leena Seretin

Foto Pirjo Mailammi

Teckning Jouko Ollikainen

Nya anvisningar ska ut på remiss före julen, säger direktör Anneli Tuominen vid Finansinspektionen.

Finansinspektionen (FI) har utrett att arbetspensionsbolagen i några års tid har använt mera pengar till främjandet av arbetshälsan än de enligt bestämmelserna får använda. Av ArPL-avgiften har en andel för hantering av invalidpensionsrisken, ca 0,03, reserverats för arbetshälsan. Det har dock tagits ut hälften mindre pengar i form av denna hanteringsdel än det har använts till arbetshälsoverksamhet. Finansinspektionen anser att detta bryter mot den avsedda principen.

Direktör Anneli Tuominen säger att tillsynsmyndigheten inte tar ställning till om pensionspengar som avsetts för arbetshälsan har använts direkt för att konkurrera om nya företagskunder.

– Enligt utredningen behöver tillvägagångssätten ändå preciseras. Pensionspengarna bör användas så riskbaserat som möjligt. Vi har den uppfattningen att alla arbetspensionsbolag inte har gått riskbaserat till väga och vissa bolag har avtalat om arbetshälsopengar utan att göra en behovskartläggning, säger Anneli Tuominen.

– Arbetshälsoverksamheten är givetvis ett konkurrensmedel för pensionsbolagen, men det framstår tydligt att en del bolag har anledning att ändra sin praxis.

Tillsynsmyndigheten offentliggör inte uppgifter om enskilda bolag. Enligt en utredning som dagstidningen Helsingin Sanomat gjort har pensionsbolagen Varma och Ilmarinen under de senaste åren utmärkt sig med en frikostig användning av arbetshälsopengarna, rentav så att det är några stora företag som fått en stor andel av dem.

Tuominen betonar att tillsynsmyndigheten inte förutsätter att pengarna fördelas jämnt mellan kundföretagen, utan fördelningen måste vara riskbaserad.

Effekterna ska analyseras

Enligt Anneli Tuominen visar utredningen att användningen av arbetshälsopengarna har gett goda resultat i många kundföretag. Visserligen bör bolagen förbättra sina analyser av effekterna.

– Man kommer säkert inte fram till en helt exakt analys av hur arbetshälsopengarna har bidragit till längre arbetsliv eller färre fall av invalidpension. En noggrannare analys av effekterna är ändå på sin plats, säger hon.

Pensionsbolagen kan använda arbetshälsopengarna bland annat till utveckling av ledningen av arbetshälsan och verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan i kundföretagen.

– Finansinspektionen kommer inte att ge ut listor på vad pengar får eller inte får användas till. Bolagen bör själva kunna överväga hur risken för invalidpensioner kan minskas i respektive kundföretag, säger Tuominen.

Hon anser att det hör till arbetspensionssystemets karaktär i sig att pengar kan användas till att stödja arbetshälsan och motverka arbetsoförmåga för att minska arbetspensionsutgifterna.

– Det är lagstiftarens uppgift att bestämma vilka roller arbetspensionsbolagen, företagshälsovården och arbetsgivaren ska ha.

Klarare anvisningar

Finansinspektionen gör som bäst upp anvisningar om användningen av arbetshälsopengarna. De bör vara färdiga före jul och skickas sedan ut för utlåtanden. Helt färdiga ska de vara i vår.

– I de nya anvisningarna räknas det inte heller upp vad pengarna får användas till. Däremot gäller anvisningarna bl.a. dokumentering, rapportering och analyser av effekterna, säger Anneli Tuominen.

Finansinspektionen kommer inte heller med förslag om en annan fördelning av ArPL-avgiften till olika ändamål än i dag. Det hör till social- och hälsovårdsministeriet och arbetsmarknadsparterna och i sinom tid till lagstiftaren.

Finansinspektionen kommer antagligen att föreslå att anvisningarna ska leda till lagstiftning. Stöd i form av lagstiftning önskas också av Arbetspensionsförsäkrarna Tela, där intressebevakningsdirektör Nikolas Elomaa hoppas att anvisningarna från tillsynsmyndigheten och lagstiftningen kommer att täcka gråzoner som eventuellt finns idag.

Konkurrensen blir konkret när en kund ska välja arbetspensionsförsäkringsbolag. Pensionsbolagen konkurrerar med servicen, eftersom arbetspensionsförsäkringsavgiften är lika för alla.
Konkurrensen blir konkret när en kund ska välja arbetspensionsförsäkringsbolag. Pensionsbolagen konkurrerar med servicen, eftersom arbetspensionsförsäkringsavgiften är lika för alla.

Stora pengar

I fjol använde arbetspensionsförsäkringsbolagen 35 miljoner euro till att stödja arbetshälsan. Premieinkomsten av den del av avgiften som är avsedd för hantering av invalidpensionsrisken var ca 15 miljoner euro. Så mycket skulle bolagen ha fått använda till främjande av arbetshälsan, säger tillsynsmyndigheten.

Användningen av arbetshälsopengarna började skena iväg från premieinkomsten år 2009. Företagen har blivit intresserade av att satsa på arbetshälsan. I samband med pensionsreformen började man allt mer tala om att tiden i arbetslivet behöver förlängas och att invalidpensioner är dyra. Samtidigt har offentliga affärsverk bolagiserats och konkurrensen om nya kunder ökat inom arbetspensionssektorn.

Inom den offentliga sektorn har Keva en monopolställning. Finansinspektionen övervakar Kevas placeringsrisker medan finansministeriet övervakar dess administration.

Leena Seretin

Veritas stöder vid sidan om

Arbetspensionsbolagen Veritas och Elo fick klara papper när Finansinspektionen utredde hur arbetshälsopengar används.

– Vi använder endast inkomst av hanteringsdelen för att stödja arbetshälsan. Både nya och gamla kundföretag kan bedöma riskerna för invalidpensioneringar och betydelsen av arbetshälsofrämjande åtgärder tillsammans med oss, säger bolagsjurist Kaisa Forsström på Veritas.

Veritas utgår från att kundföretaget blir motiverat att göra saker och ting själv och att pensionsbolaget blir ”hjälpkusk” eller ”medvandrare”.

– Vi erbjuder hjälpmedel för utvecklingen av arbetshälsan i vardagen, men tror på att kundernas egna åtgärder ger resultat.

– Det är viktigt för arbetspensionssektorn att konkurrensen är renhårig och att vi använder de gemensamma pensionspengarna på ett ansvarsfullt sätt, betonar Forsström.

Leena Seretin