Basinkomstförsöket

BASINKOMST

och arbetspension?

Olli Kangas på FPA ska utforska om basinkomsten kunde vara en lösning på problemen med den sociala tryggheten. Basinkomstens storlek kan påverka utbudet på arbete, säger Susan Kuivalainen på Pensionsskyddscentralen.

Text Peter Lindström Foto Liisa Huima

Folkpensionsanstaltens forskningsdirektör Olli Kangas drar efter andan. Han ansvarar för ett försök med basinkomst, som under höstens lopp har fått både ris och ros i offentligheten, fast arbetet knappt har kommit i gång.

– Jag är väldigt entusiastisk över det här försöket. Samtidigt vill jag understryka att jag är forskare, inte predikant. För mig är basinkomsten ett forskningsobjekt, inte en mission, säger Kangas.

Den svurne empiristen Kangas undersöker om en basinkomst skulle lösa problemen med behovsprövade sociala förmåner, såsom hur sociala förmåner och förvärvsarbete kan kombineras. Försöket intresserar Kangas också för att det avslöjar socialpolitiska maktstrukturer.

– Vem är för och vem emot basinkomst? Och vad säger argumenten om dem som är för och dem som är emot, frågar Kangas.

Låginkomsttagare mindre villiga att betala arbetspensionsavgifter

Forskningschef Susan Kuivalainen på Pensionsskyddscentralen anser att basinkomstens storlek är en nyckelfråga.

– Juristerna kommer knappast att godkänna att basinkomsten blir mycket liten. Ekonomerna tvivlar i sin tur på att en stor basinkomst är ekonomiskt hållbar, säger Kuivalainen.

Hon anser att basinkomsten skulle påverka utbudet av arbetskraft och också finansieringen av arbetspensionerna.

– Om utbudet av arbetskraft minskar, minskar också lönesumman och arbetspensionsavgifterna.

Socialpolitik går inte endast ut på att överföra pengar från betalare till mottagare. Olli Kangas påminner om att politiken lagrar samhällets maktförhållanden i institutioner, som arbetspensionssystemet. När politiken ändras justerar institutionerna sina positioner och medborgarna ser över sin penninganvändning.

– Om det infördes en basinkomst och den blev så utopisk som 1 300 euro, som föreslagits i Holland, eller 2 000 franc (mer än 1 800 euro) som det talats om i Schweiz, skulle den påverka låginkomsttagares villighet att betala arbetspensionsavgifter, säger Kangas.

– Själv anser jag inte att sådana summor är realistiska i Finland. I försöket skulle basinkomsten exempelvis kunna ha samma nivå som grundskyddet vid arbetslöshet idag, ca 550 euro i månaden efter skatt. Utgående från det skulle jag studera basinkomstens effekter på olika håll i Finland, konstaterar Kangas.

Trygghet i arbetsför ålder

Olli Kangas ser det som naturligt att basinkomstförsöket inriktas på befolkningen i arbetsför ålder. bl.a. för att utkomststödet, socialbidraget, från och med år 2017 ska administreras av FPA. I dag går största delen av utkomststödet till arbetslösas boendekostnader, eftersom det allmänna bostadsbidraget inte har följt hyreshöjningarna.

– Arbetslösa får inkomster från FPA i form av många olika förmåner. I försöket med basinkomst är det meningen att slå ihop dessa förmåner så att alla får samma basinkomst. Bostadsbidrag kan fortfarande betalas.

– Basinkomsten är tänkt som en minimipeng som en person får oberoende av livssituation och boningsort, säger Kangas.

Susan Kuivalainen håller med om behovet att utveckla den sociala tryggheten men är reserverad inför möjligheterna att lösa problemen genom basinkomsten.

– Om vi vill kraftigare sporra arbetslösa till arbete borde vi i första hand utveckla arbetslöshetsförmånerna.

Det blir svårt att övergå till en basinkomst i vårt sociala trygghetssystem som består av ett stort antal olika förmåner och avgifter. Som exempel nämner Kuivalainen reglerna för intjäning av arbetspension.

– Vissa oavlönade perioder, som perioder med stöd för hemvård av barn, ger arbetspensionstillväxt. Hur ska intjäningsreglerna beaktas vid försöket? Ska de utsträckas till att gälla alla eller ska de inte gälla någon?

Vetenskap är inte politik

Enligt en enkät som FPA gjort har idén om basinkomst anhängare över partigränserna. Kangas och Kuivalainen upplever stödet som dubbelbottnat. Det behövs politiskt stöd för försöket, men vetenskap och politik ska hållas isär.

– Jag hoppas att det inte börjar ställas villkor för forskargruppens arbete. Vi ska i lugn och ro skapa ett vetenskapligt upplägg som ger tillförlitliga resultat som beslutsunderlag, säger Kangas.

– Det nuvarande sociala trygghetssystemet ska också ges en chans. Vi försöker inte visa att basinkomst i alla lägen är bättre, fortsätter han.

Kangas anser att Juha Sipiläs regering förhåller sig till basinkomsten som till ett verktyg för att stödja mottagandet av arbete. Kuivalainen misstänker att basinkomsten också kan leda till motsatt resultat.

– Om basinkomsten är större än t.ex. hemvårdsstödet kan det leda till att småbarnsmammor stannar hemma en längre tid. Följden kan bli att kvinnor får mindre arbetspension.

Ett politiskt val

Om basinkomsten blir verklighet efter försöket, tar det många år innan följderna visar sig. Kangas anser att saken ligger i politikernas händer.

– Till exempel i högerliberalernas ideologi ses basinkomsten som ett medel att åstadkomma en nattväktarstat. I den sociala trygghetens namn skulle medborgarna ges en minimalistisk basinkomst, och det övriga försäkringsskyddet borde medborgarna köpa på en fri försäkringsmarknad.

Kangas själv gillar praktiska lösningar där valfriheten inte äventyrar den sociala trygghetens nivå.

– Basinkomsten skulle kunna vara en stödplanka ovanpå vilken vi tjänar in vår arbetspension, konstaterar Kangas.

Olli Kangas

Vem?

Olli Kangas

Ålder: 62 år

Utbildning: Politices doktor

Arbete: Forskningsdirektör vid FPA

Susan Kuivalainen

Vem?

Susan Kuivalainen

Ålder: 42 år

Utbildning: Politices doktor

Arbete: Chef för Pensionsskyddscentralens forskningsavdelning

Försöket

Ett försök med basinkomst ingår i statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram. Utredningsarbetet leds av forskningsdirektör, professor Olli Kangas vid Folkpensionsanstalten.

Andra medverkande är sakkunniga vid universitet och forskningsinstitut, grundlags- och skattejurister och representanter för kommunerna och näringslivet.

Slutrapporten ska vara färdig 30.11.2016.

Basinkomst

Basinkomsten skulle vara pengar som regelbundet betalas till medborgarna för deras uppehålle, skattefritt och utan motprestation.

Nyttan skulle återtas genom beskattning när mottagarens inkomster höjs.

Syftet är att göra det lättare att ta emot arbete.

Skulle delvis ersätta sociala förmåner som betalas på olika grunder.

Basinkomst - en försäkring mot livets osäkerhet?

En forskare ser intressanta beröringspunkter mellan försäkringstanken och basinkomsttanken. Avsaknaden av behovsprövning är en sådan.

– Varken socialförsäkringen eller basinkomsten är bidrag, utan på förhand definierade löften om en viss nivå av försörjning. Båda är ett slags inkomstgarantier, säger specialforskare Jyri Liukko vid Pensionsskyddscentralen.

Vid försäkring handlar det alltid om en viss risk, mot vilken försäkringen tecknas. Basinkomstens idé är däremot att ge en trygghet mot livets osäkerhet i allmänhet, liksom socialbidragets. Basinkomsten bygger ändå mera på logiken hos en försäkring än det behovsprövade socialbidraget.

– Basinkomsten kommer närmast tanken om en folkförsäkring. I så fall skulle relationen mellan basinkomsten och de inkomstrelaterade förmånerna vara densamma som relationen mellan garantipensionen och arbetspensionen.

Peter Lindström