Seminariedeltagare, bl.a. Tuomo Lähdeniemi (t.v.),  Mikko Kautto, Jaakko  Tuomikoski, Marika Sahlberg och Marina Paulaharju.
Seminariedeltagare, bl.a. Tuomo Lähdeniemi (t.v.), Mikko Kautto, Jaakko Tuomikoski, Marika Sahlberg och Marina Paulaharju.

Arbetspensionsdagen för både

FÖRNUFT OCH KÄNSLA

Arbetspensionsdagen handlade om pensions­reformen. På Mässcentrum samlades 850 sakkunniga inom området.

Text Anne Iivonen Foto Karoliina Paatos

Det nya lagpaketet, 2017 års arbetspensionsreform har finslipats av social- och hälsovårdsministeriets tjänstemän under ledning av direktör Heli Backman.

Backman berömde sin tjänstemannakår och engagemanget hos arbetspensionsanstalternas sakkunniga som bidragit till arbetet. Också social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä kom med ett uppmuntrande budskap till aktörerna inom arbetspensionssektorn.

– Arbetspensionssektorn får ett stort arbete med att verkställa reformen: system och tillvägagångssätt måste göras om och det kommer att behövas mycket rådgivning.

Riksdagsbehandlingen slutförs i år och presidenten stadfäster lagarna efter årsskiftet.

Betydelsen av tydlig information togs upp flera gånger under dagens lopp. I paneldebatten betonade i synnerhet Ilmarinens vd Timo Ritakallio, att arbetspensionssystemet borde bli bättre på att tala om pensionsfrågor med vanligt folk.

– Vi måste göra vårt budskap så enkelt att så många som möjligt ska förstå det.

I Arbetspensionsdagen deltog mer än 850 personer som arbetar med arbetspensioner. De bidrog också själva till opinionsbildningen på Mässcentrums meddelandevägg och i realtid på sociala medier.

Pensionsskyddscentralens vd Jukka Rantala talade om pusslet med arbetspensionsreformen. De viktigaste bitarna är pensionsåldern, livslängdskoefficienten, behandlingen av löntagarens arbetspensionsavgift i den pensionsgrundande lönen och tillväxtprocentsatserna för pension.

Dessa fyra element är beroende av varandra och betoningarna mellan dem påverkar framtida pensionstagare och olika generationer på olika sätt. I förhandlingarna lyckades man få de olika elementen att passa ihop på ett logiskt och elegant sätt.

– Bakom reformbehovet finns det faktum att livslängden ökar. Det kan vi inte bortse från inom pensionssystemet.

Rantala underströk att den ökande livslängden beaktas på ett ansvarsfullt sätt i ett bra pensionssystem. Det ska göras så att människorna kan lita på det pensionsskydd de arbetat ihop.

– Reformen är stor, men man ska inte överdriva dess storlek. Pensionssystemet har alltid förändrats när omständigheterna har förändrats, men inte i hast, sade Rantala.

Rantala åskådliggjorde förhållandet mellan åren i arbetslivet och åren som pensionär med tidslinjer. I dagens pensionspolitik betonas att arbetslivslängden och tiden som pensionär ska hållas i rätt proportion.

– Det betyder att arbetslivslängden och tiden som pensionär ökar i samma proportion när livslängden ökar. Så att livslängdsökningen inte enbart förlänger tiden som pensionär. I själva verket ska en större del av ökningen komma arbetslivet till godo, visade han.

Till följd av pensionsreformen ska den kalkylmässiga proportionen mellan arbetslivslängden och tiden som pensionär göras stabil över generationerna. Rantala berättade att proportionen mellan arbetslivslängden och tiden som pensionär är överraskande lika i olika europeiska länder.

– Det gyllene snittet (1:1,618) verkar vara en naturlag också i fråga om pensioner, skämtade han.

Med andra ord arbetar vi mer än ett och ett halvt år per varje år som pensionär.

Det är viktigt att arbeta kreativt och med experimentlusta, betonade Mikael Jungner, vd för kommunikationsbyrån Kreab i sitt föredrag med temat Människors beslutsfattande och förnuftet.

Dynamiken på en arbetsplats blir produktivast, när människor slutar vara på sin vakt, som om de hade handbromsen på.

– En initiativrik, passionerad och kreativ människa är vig och kan bearbeta tusenfalt så mycket som ett reserverat medvetande.

Dagen avslutades med en paneldebatt om pensionsreformen mellan vd Timo Ritakallio från Ilmarinen, professor Kirsti Lonka från Helsingfors universitet, forskningschef Tuomo Lähdeniemi från Fountain Park och bloggaren Lilja Tamminen.

Förvirringen kring reformen skingras effektivast av kunskap, poängterade dagens konferencier, kommunikationsdirektör Kati Kalliomäki från Pensionsskyddscentralen.

– Fakta och kalkyler om reformens inverkan på pensionssystemet har vi hur mycket som helst.

– Vi kan bara inte hälla i allt i människorna. Det ska erbjudas på ett sätt som svarar på de frågor som människor finner intressanta, betonade Kalliomäki.

Pensionsåldern höjs genom reformen så att den knyts till livslängdens förändring. Till en början höjs den lägsta pensionsåldern steg för steg till 65 år. Höjningarna görs tre månader i sänder från och med år 2018.

Den lägsta pensionsåldern för dem som är födda år 1955 höjs med tre månader från dagens 63 år. Gränsen höjs årskullsvis tills den år 2027 blir 65 år. Den första årskullen vars pensionsålder knyts till livslängdsökningen är de som är födda år 1965.

Videoupptagningar från Arbetspensionsdagen finns på webbplatsen www.etk.fi.

Två nya pensionsformer

Direktör Riitta Korpiluoma från Pensionsskyddscentralen talade om de nya pensionsformer som införs genom reformen, arbetslivspensionen och den partiella förtida ålderspensionen.

Enligt henne kommer det att bli utmanande att verkställa arbetslivspensionen. Det är att vänta att det uppstår problem med att verifiera långa och tunga yrkesbanor. Dessutom ska likabehandlingen av människor tryggas genom en enhetlig tillämpning av lagen.

– För det krävs fortbildning för företags- och försäkringsläkarna, sade hon.

Antti Karkiainen

Heli Backman, direktör, SHM. Hon såg till att lagberedningen höll den strama tidsplanen.

Social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä tackade arbetspensionsfolket för hjälpen.

Personaldirektör Jaana Jokinen från Posten och ansvariga juristen Jyrki Ojanen från Byggnadsförbundet, t.h. konferencieren Kati Kalliomäki.

Jukka Rantala sade att det gyllene snittet också återfinns i proportionen mellan tiden i arbete och tiden som pensionär.

Paneldeltagarna Timo Ritakallio från Ilmarinen, forskningschef Tuomo Lähdeniemi från Fountain Park, bloggaren Lilja Tamminen och professor Kirsti Lonka från Helsingfors universitet.

En pensionslag för hela offentliga sektorn

Tre av pensionslagarna för den offentliga sektorn avskaffas och ersätts en lag om pensioner inom den offentliga sektorn (OffPL). Beredningen framskred i god anda i social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp.

– Fast KomPL, StaPL och KyPL upphävs, finns innehållet oförändrat i OffPL, om pensionsreformen inte medför ändringar, säger Anne Perälehto-Virkkala från Keva.

Mest huvudbry i beredningen orsakades av lägre pensionsåldrar och tilläggspensioner. De berör knappt 20 000 personer av alla 700 000 OffPL-försäkrade.

Kimmo Kontio

Endast förändringen är bestående

Insikterna om pensionsfrågor måste öka, vårt budskap måste vara transparent och tydligt, betonade vd Timo Ritakallio.

Professor Kirsti Lonka sade att folk inte litar på pensionssystemet dels av okunskap och dels av onödig negativitet - och givetvis också avundsjuka på dem som förtjänar mera.

Bloggaren Lilja Tamminen tog upp omvälvningen i arbetslivet: när vi inte ens ännu vet hurdant arbetet i framtiden är kan pensionssystemet också vara mycket annorlunda.

Matti Lumijärvi