FORSKNING

Pensionsskyddscentralen har ordnat internationella konferenser två år i rad.  I år var temat skillnaderna mellan mäns och kvinnors pensioner. På bilden fr. h. Francesca Bettio, huvudtalare på konferensen, forskningsavdelningens chef  Susan Kuivalainen, direktör Mikko Kautto och specialforskare Kati Kuitto.
Pensionsskyddscentralen har ordnat internationella konferenser två år i rad. I år var temat skillnaderna mellan mäns och kvinnors pensioner. På bilden fr. h. Francesca Bettio, huvudtalare på konferensen, forskningsavdelningens chef Susan Kuivalainen, direktör Mikko Kautto och specialforskare Kati Kuitto.

Internationell forskarkonferens:

Riskerna för

kvinnors arbetsliv

Nycklarna till mera jämställda pensioner finns i arbetslivsdeltagandet, lönenivån och familjepolitiken. Skillnader mellan mäns och kvinnors pensioner var temat för en forskarkonferens som ordnades på PSC i maj.

text anne iivonen Peter lindström | foto karoliina paatos

Huvudtalaren på konferensen, ekonomiprofessor Francesca Bettio vid universitetet i Siena bedömde att kvinnor kan få bättre pensioner genom en högre sysselsättningsgrad och längre yrkesbanor.

– Om vi mäter med antalet år i arbete har kvinnor i EU-länderna fortfarande kortare yrkesbanor än män. Kvinnornas arbetsår ökar dock snabbare i antal än männens, sade Bettio.

Kvinnors pensioner är nästan 40 procent mindre än mäns i Europa. Bettio tror dock inte att ojämställdheten i fråga om pensioner rättas till snabbt. Utvecklingen kan också vända till det sämre.

– Kvinnor arbetar mera på deltid än män. Om deltidsarbete blir allmännare, kommer kvinnornas sammanlagda lönesumma inte att komma i kapp männens inkomster.

Professor Katja Möhring från Mannheims universitet påpekade i sitt föredrag att kvinnors pensioner fortfarande försämras av att de får barn.

– I många länder har kvinnor som fått barn sämre pensioner än barnlösa kvinnor, berättade hon.

Mödrars svagare pensioner beror huvudsakligen på att de har haft en lägre lönenivå än kvinnor som inte har barn. Enligt Möhring kan man i många västländer se ett slags ”mammaböter” i lönenivån för kvinnor som fått barn.

Bättre familjepolitik efterlystes av biträdande professor Rense Nieuwenhuis från Stockholms universitet. Om kvinnor fick en större andel av hushållens inkomster än idag, skulle jämställdheten förbättras tydligt, sade Nieuwenhuis.

–När båda vuxna i familjen beaktas i familjepolitiken, sker det framsteg i kvinnornas sysselsättning, löneutveckling och pensioner, kommenterade han.

Kvinnornas lönenivå ligger efter också i Finland. Specialforskare Kati Kuitto från Pensionsskyddscentralen presenterade preliminära forskningsresultat om riskerna för kvinnors yrkesbanor. Enligt Kuitto har finländska kvinnor vid 36 års ålder i genomsnitt arbetat nästan lika länge som män, mätt i arbetstimmar.

Deras genomsnittliga ackumulerade inkomst är dock bara 70 procent av männens.

– De preliminära forskningsresultaten ger vid handen att de nuvarande familjeledigheterna avsevärt minskar kvinnornas inkomster på både kort och lång sikt. Det syns också i kvinnors pensioner, sade Kuitto.

Direktör Anna Rotkirch från Befolkningsförbundet, som deltog i paneldiskussionen, uttryckte sina allvarliga farhågor om födseltalens utveckling.

– Nativiteten har sjunkit dramatiskt under den allra senaste tiden. Siffrorna får en verkligen att rycka till. Vart är vi på väg, om det inte föds barn som kan betala framtidens pensioner, undrade Rotkirch.

I pausdiskussionerna kom det upp många lösningsförslag. Internationella jämförelser intresserar dem som arbetar med pensionsfrågor. Familjeledigheter och hur de fördelas mellan föräldrarna har diskuterats också i Finland.

Men man har inte nått fram till beslut, såsom nationalekonom Katja Bjerstedt från arbetspensionsbolaget Varma konstaterade. Hon ser också behovet av omsorg som en intressant del av den demografiska politiken när befolkningen ändras.

– Vi vet att de som är i våra föräldrars ålder har ett ökat behov av vård och omsorg i framtiden. Samtidigt finns det en oro över sysselsättningsgraden och familjeledigheterna i relation till den. Om alla dessa teman kom det intressanta inlägg på konferensen.

Bjerstedt sade också att det är intressant att höra forskarnas motiveringar och resonemang direkt från dem själva.

– Jag uppskattar verkligen sådan användarorienterad service.

Inka Hassinen, konsultativ tjänsteman på social- och hälsovårdsministeriet, är en bekant syn på Pensionsskyddscentralens forskningsseminarier. Hon hoppas att debatten om familjeledigheternas inverkan på pensionen fortsätter.

– Om jag fick besluta om någonting, skulle det vara på sin plats med bättre pensionstillväxt för sådan tid då man tar hand om barn, sade Hassinen.

Aart-Jan Riekhoff, specialforskare vid Tammerfors universitet, sade att det var som att komma hem när han kom på konferensen. Han börjar arbeta på Pensionsskyddscentralens forskningsavdelning i augusti. Han anser att de mest betydande fenomenen idag har att göra med ojämlikhet.

– En av de frågor som måste lösas i samhället är hur vi kan göra politik som kan hejda utvecklingen mot större ojämlikhet, sade Riekhoff.

Katja Veirto kom till seminariet när dagen gled mot sitt slut, men hann ändå få ny information om aha-upplevelser om hur familjeledigheter och kvinnornas arbetsmarknadsställning påverkar pensionsskyddet. På kaffepausen fortsatte diskussionen om de belysande inläggen.

– Forskare hittar synvinklar som man inte har kommit att tänka på, konstaterade hon.

Nästan hundra forskare och sakkunniga som arbetar med pensionsfrågor i Finland och utomlands deltog i Pensionsskyddscentralens forskningskonferens den 18 maj. Mate­rialet finns tillgängligt på www.etk.fi/conference2018.

Efterfrågan finns också utanför Finlands gränser

Pensionsskyddscentralens forskningskonferenser kan ses som en tjänst för den finländska allmänheten som är intresserad av pensionsfrågor. Men de betjänar också sakkunniga runt omkring i världen. Direktör Mikko Kautto på Pensionsskyddscentralen ser redan de följande stegen framför sig.

– För oss ger konferenserna en möjlighet att presentera pensionssystemet i Finland för det internationella forskarsamfundet och berätta om hur vi arbetar och forskar, sade Kautto.

Han sade att man genom forskningskonferenserna också skapar grund för internationellt forskningssamarbete. Gemensamma projekt planeras redan på forskningsavdelningen.

– Vi har fått intensivare utländska kontakter. I och med att vi lär känna forskare och deras kompetensområden bättre är det möjligt att starta forskningsprojekt där forskare i två eller flera länder slår ihop sin kompetens.

Forskare utbyter kontinuerligt åsikter om teman som intresserar på EU-nivå. Forskarna tar fram fakta och bidrar på det sättet till att göra samhället begripligare.

Kautto säger att det finns efterfrågan på åsikter som grundar sig på forskning. I forskningen söker man svar på frågor som kommer upp i pensionspolitiken och samhällsdebatten om pensionerna.

– Om vi känner den internationella forskningen kan vi hitta allmängiltiga lösningar som kan fungera både här hemma och i andra länder, sade Kautto. 

Katja Bjerstedt från Varma erkänner att hon är storkonsument av forskningsresultat.
Katja Bjerstedt från Varma erkänner att hon är storkonsument av forskningsresultat.
Inka Hassinen från SHM var intresserad av de internationella forskarnas anföranden.
Inka Hassinen från SHM var intresserad av de internationella forskarnas anföranden.
Francesca Bettio, Rense Nieuwenhuis och Katja Möhring, längre till höger på samma rad, applåderar åt de fina föredragen.
Francesca Bettio, Rense Nieuwenhuis och Katja Möhring, längre till höger på samma rad, applåderar åt de fina föredragen.
Katja Veirto, som ansvarar för samhälls­relationer på arbetspensionsbolaget Elo, sade att hon får stöd för tankarna i arbetet på möten som detta.
Katja Veirto, som ansvarar för samhälls­relationer på arbetspensionsbolaget Elo, sade att hon får stöd för tankarna i arbetet på möten som detta.
Här träffas toppnamnen inom branschen, konstaterade Aart-Jan Riekhoff från Tammerfors universitet, här i samspråk med Risto Vaittinen från Pensionsskyddscent­­ralen.
Här träffas toppnamnen inom branschen, konstaterade Aart-Jan Riekhoff från Tammerfors universitet, här i samspråk med Risto Vaittinen från Pensionsskyddscent­­ralen.
Susan Kuivalainen, som förde ordet på konferensen, och Pensionsskyddscentralens vd Jukka Rantala fortsatte diskussionen efter paneldebatten. I mitten Anna Rotkirch, en av paneldebattörerna.
Susan Kuivalainen, som förde ordet på konferensen, och Pensionsskyddscentralens vd Jukka Rantala fortsatte diskussionen efter paneldebatten. I mitten Anna Rotkirch, en av paneldebattörerna.

Forskarna tar fram fakta och bidrar på det sättet till att göra samhället begripligare.”