SAKKUNNIG

Hälften av 50+-åringarna vet inte hur stor pension de kommer att få

Det finns klara brister i pensionskunskaperna bland dem som närmar sig pensionsåldern. De ekonomiska sporrarna inom pensionssystemet spelar en roll endast för en liten del av finländarna och har ingen omfattande inverkan på pensionsplanerna.

Pensionssystemet innehåller ekonomiska incitament för att människor ska senarelägga sin pensionering. Sådana incitament i pensionssystemet i Finland är livslängdskoefficienten, uppskovshöjningen och förtidsminskningen (tabell 1).

De ekonomiska incitamenten att senarelägga pensionen kan påverka pensionsplanerna endast om folk känner till dem. I en undersökning som publicerades nyligen utreddes hur väl finländare i åldern 54–62 år känner till de sporrande dragen i pensionssystemet och hur kunskapen om pensionsfrågorna återspeglas i in­citamentens betydelse och den planerade pensioner­ingsåldern.

Kunskaperna i pensionsfrågor mättes på tre sätt. Den som svarade blev ombedda att uppskatta storleken på sin framtida pension, berätta vad de visste om hur livslängdskoefficienten minskar pensionen och hur fortsatt förvärvsarbete påverkar deras pension.

De olika mätarna ger en lite oroande bild av hur väl folk känner till pensionsfrågor (figur 1). Inte ens hälften av dem som svarade kunde uppskatta hur stor pension de kommer att få. Däremot var det fler, två av tre, som kände till hur fortsatt förvärvsarbete påverkar pensionsintjäningen.

Klart sämst kände man till hur livslängdskoefficienten inverkar på pensionen. Mer än hälften kände inte alls till livslängdskoefficienten, som minskar den månatliga pensionen till följd av att medellivslängden ökar. Också de flesta som kände till livslängdskoefficienten underskattade dess inverkan.

De som oftare än genomsnittet kunde ge en uppskattning av sin egen pension var de som var närmast pensionsåldern, högskoleutbildade, högre tjänstemän och sakkunniga och de som hade högre arbetsinkomster. I dessa grupper var kunskapen om pensionsfrågor starkare också enligt de andra mätarna. Däremot kände de som bara hade grundutbildning, arbetslösa och låginkomsttagare mera sällan till pensionsfrågor.

Ekonomiska sporrar som påverkar pensionens storlek har betydelse för endast en liten del av finländarna. Fast nästan 60 procent ansåg att uppskovsförhöjningen generellt sett sporrade till senare pensionering, upplevde endast 15 procent att livslängdskoefficienten, som minskar pensionen, påverkade deras egna pensionsplaner (figur 2).

De som planerade att senarelägga sin pensionering på grund av livslängdskoefficienten och upp­skovsförhöjningen var i synnerhet personer som såg positivt på sina möjligheter att orka arbeta, de som var bekymrade över hur de skulle klara sig på pensionen och de som hade en god uppfattning om hur fortsatt förvärvsarbete påverkar pensionen.

Mer än hälften av dem som svarade planerade att gå i pension exakt vid sin egen pensionsålder. Var sjätte planerade att ta ut pensionen i förtid före pensionsåldern och ca 30 procent först efter den.

Hurdan uppfattning de som svarade hade om de ekonomiska sporrarna återspeglades konsekvent i deras pensionsplaner. De som planerade att skjuta upp pensioneringen på grund av livslängdskoefficienten och ansåg att uppskovsförhöjningen sporrade till att senarelägga pensionen övervägde något oftare att gå i pension först efter att ha uppnått sin egen pensionsålder. Som helhet verkar de eko­nomiska­ incitamenten inte ha någon omfattande inverkan på pensionsplanerna, även om de för en del är viktiga faktorer som motiverar till att arbeta vidare. Resultaten visar att pensionskunskaperna och de ekonomiska incitamentens inverkan hopar sig hos dem som har det väl ställt. Personer som är friska och har en god ställning i arbetslivet har bättre möjligheter både att dra nytta av de ekonomiska incitamenten i pensionssystemet och att fortsätta arbeta.

Det är motiverat att uppmuntra personer som närmar sig pensionsåldern att studera sitt arbetspensionsutdrag och skaffa sig mer kunskap om pensioner t.ex. med hjälp av räknare med vilka man kan beräkna hur arbetsinkomster och pensioneringstidpunkten påverkar den framtida pensionen.

Satu Nivalainen och Sanna Tenhunen: Eläketietous, taloudellisten kannustimien vaikutus ja eläkeaikeet.

Tabell 1

Tre incitament att arbeta vidare

1 Livslängdskoefficienten

Livslängdskoefficienten minskar din månatliga pension. Koefficienten beräknas årligen för nya begynnande pensioner. Den minskar t.ex. ålderspensionen för personer födda 1956 med ca 4 procent, när pensionen börjar år 2018 eller senare.

2 Uppskovsförhöjningen

Om du går i pension senare än vid din lägsta pensionsålder, får du bättre pension tack vare uppskovsförhöjningen. Din pension höjs med 0,4 procent för varje månad med vilken den senareläggs. Om du skjuter upp pensionen och arbetar tjänar du dessutom in ny arbetspension enligt 1,5 procent av årsarbetsinkomsten.

3 Förtidsminskningen

Om du tar ut partiell ålderspension före din lägsta pensionsålder, minskar den del av pensionen som du tar ut genom förtidsminskningen. Pensionen minskar med 0,4 procent för varje månad med vilken den tidigareläggs. Den förblir förminskad livet ut.

Satu Nivalainen
Nationalekonom
Pensionsskyddscentralen

Sanna Tenhunen
Nationalekonom
Pensionsskyddscentralen

De ekonomiska sporrarna har betydelse endast för en liten del.

Vår enkätundersökning

Pensionsskyddscentralens enkätundersökning skickades till 4 000 personer våren 2016. Drygt 2000 personer svarade på enkäten.

Undersökningen var en studie av pensionskunskaperna, uppfattningarna om de ekonomiska incitamenten och pensionsplanerna bland finländare i åldern 54–62 år.

Arbetspensionsutdraget visar hur mycket ­pension man tjänat in. Med pensionsräknare på arbetspension.fi kan man utvärdera olika pensionsalternativ.