Kolumn

Forskningen och samhället

Kunskap är makt, sägs det. Kloka beslut kräver goda, breda kunskaper. Samtidigt översvämmas vi av information, volymen, som når oss, fördubblas på bara några år. Att välja rätt i det stora flödet är allt mera utmanande. I flödet finns det dessutom mycket som inte är sant, en del är med avsikt vilseledande. Det blir lättare att tro det vi vill tro på, också sådant som bara delvis är sant.

Inte sedan 1930-talet har vi haft så många politiska ledare i världen, som ljuger, förstärker fördomar och vilseleder med avsikt. Grundpelaren i våra nordiska länders demokrati är tillit. Så länge vi kan lita på att våra domstolar vill behandla oss lika, förvaltningen inte kan köpas, forskningen vill vara oberoende, massmedier är objektiva, trafikreglerna följs och grannen sophanterar, så länge kan vi leva i det tryggaste av samhällen. Också om vårt system kan svikta på alla de här områdena, så är det mycket marginellt.

Tyvärr är inte heller de nordiska länderna befriade från det moraliska förfallet i den allmänna debatten. Hatet florerar på nätet, nationalister och xenofober vill stänga gränser och bygga murar mellan mänskor, vår öppna demokrati ifrågasätts. Vi har sett de här tendenserna tidigare i Europa, och spåren förskräcker. Den västerländska demokratin och vår nordiska modell är inte självskrivna för all evighet. För att utveckla och stärka båda, krävs ett ständigt och målmedvetet arbete.

Forskningens uppgift är att testa, ifrågasätta, pröva nya tankar och förse oss andra med relevant och nyttig information. I en snabbt föränderlig värld behöver vi ständigt ny kunskap för att forma en rea­listisk världsbild. Därmed har forskningen också ett ansvar för folkbildningen och det växer i takt med informationsflödet.

Pensionsskyddscentralens information om pensionärernas liv, ekonomi, hälsa, pensionssystemets hållbarhet och mycket annat är nyttig läsning för oss alla. Informationen är också ett gott underlag för goda beslut. Att presentera fakta kräver ibland flera ord än att tala halvsanningar. Som ofta är utmaningen därför, också i forskningen, att vara kort och tydlig.

I en seriös samhällsdebatt behöver vi både fakta och värderingar. Ibland måste värderingarna ge vika. För att sammanfatta det allmänna budskapet i den här artikeln: Vi måste tydligt säga nej till pensionshöjningar med pengar som inte finns, eller, med andra ord, med kunskap bygger vi en bättre värld, inte med populism eller hat.

Ole Norrback

Gästkolumnisten har varit riksdagsledamot i

många år och haft flera ministerposter. Nu är han ordförande för Svenska pensionärsförbundet.