erfarenhetens röst

Maarit Gockel om vårdreformen

Snabbare tillgång till

rehabilitering

Vårdreformen kan rädda många finländares arbetsförmåga, om man får slut på avbrotten i vårdkedjorna, säger Maarit Gockel.

Text Peter Lindström | Foto Vesa Laitinen

På arbetspensionsbolagen följer man noga med hur social- och hälsovårdsreformen framskrider. Maarit Gockel, medicinsk direktör på Elo, väntar på resultaten av reformen, eftersom alla företag inom hälsovårdsbranschen, i synnerhet företagshälsovården, är livsviktiga partners för pensionsbolagen.

– Här ser vi på vilka håll i Finland vårdkedjorna fungerar bra, säger hon.

I ärenden som gäller yrkesinriktad rehabilitering och sjukpensioner stöter pensionsbolaget ständigt på kommuner och sjukhus, som har svårigheter med den saken.

Gockel förväntar sig av reformen att patienter som har det kämpigt med arbetsförmågan så snabbt som möjligt ska få hjälp och bli arbetsföra igen. I Finland finns det många som har rätt till yrkesinriktad rehabilitering och också har nytta av den. Till exempel kan behandlingen av ryggbesvär förbättras.

– På många orter verkar behandlingen utgå från principen att ryggsymtomen lättar när patienten stannar hemma och väntar. Undersökningar visar ändå att arbetstagare börjar marginaliseras redan efter ett par månaders avbrott i arbetet. Människan passiveras, hennes funktionsförmåga försvagas och hon blir rädd för att börja arbeta igen, sammanfattar Gockel.

Alltför ofta har Maarit Gockel sett hur vårdkedjorna avbryts vid sjukdomar i rörelseorganen och psykisk ohälsa.

– Det räcker inte att man gör ett ingrepp på patienten, t.ex. opererar in en konstgjord knäled. Målet bör vara en tydlig förbättring av funktionsförmågan i vardagslivet och arbetet.

I vissa yrken är knäbesvär ett stort problem, i andra yrken ett mindre. Yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder borde därför läggas till behandlingen efter operationen.

Inom psykvården råder det i sin tur skriande brist på psykiatrer. Psykiatrerna på sjukhusen är inte heller alltid insatta i vilka möjligheter pensionsförsäkringsbolaget och arbetsgivaren har att stödja arbetstagaren. Många som insjuknat får vänta för länge på terapi.

– Social- och hälsovårdsreformen behövs. Om den kvalitetsjämförelse som enligt planerna ska ingå i reformen innebär att vårdkedjorna förbättras både till kvaliteten och till snabbheten, minskar risken för arbetsoförmåga, i synnerhet vid sjukdomar i rörelseorganen och psykisk ohälsa, säger Gockel.

Goda exempel ser Gockel bl.a. i verksamheten i Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt (Eksote) och Helsingfors stads företagshälsovård. Hon ser löften om förbättring också i Kanta-databasen för patient- och receptuppgifter.

– Det finns potential. Systemet kunde utvecklas så att information om risker som hotar patienternas funktionsförmåga automatiskt förmedlas till patienten och de aktörer som patienten bestämt för att vården ska kunna effektiviseras.

Fastän vårdföretagen och pensionsanstalterna har en gemensam uppgift att hjälpa personer med nedsatt funktionsförmåga att orka arbeta, utgår Maarit Gockel inte ifrån att sjukhusläkaren ska känna till kraven och möjligheterna på patientens arbetsplats. Ett lämpligt mål för sjukhusläkarna är att diagnostisera, besluta om behandlingen av sjukdomen och förbättra funktionsförmågan. Samarbete med företagshälsovården bör göras till en del av sjukhusens verksamhet.

Utöver yrkesinriktad rehabilitering kan pensionsbolagen stödja samarbetet mellan företaget och företagshälsovården genom att fästa uppmärksamhet vid vilka risker för arbetsoförmåga det finns på företaget och hur man kan minska dem. Ledarskapsutmaningarna på företagen blir dock inte mindre, tvärtom.

– I och med att det är meningen att människor ska arbeta upp till sjuttioårsåldern oroar jag mig för om man klarar av att behandla de anställdas arbets- och funktionsförmåga som en naturlig del av ledarskapet och beakta behovet att ändra på arbetet.

Elo har rekryterat mera personal för samarbetet mellan arbetsgivarna och pensionsförsäkringsbolaget. Maarit Gockel uppmanar sakkunniga ett rikta blicken utanför Finlands gränser.

– Är det något vi kan lära oss av länder där personer med en partiell arbetsförmåga bättre inkluderas i arbetslivet? I Tyskland har företagen en lagstadgad skyldighet att rekrytera ett visst antal personer med partiell arbetsförmåga. Också hos oss borde man ta fram morötter och sanktioner av något slag.

Attityderna förändras fortfarande för långsamt hos oss. Det behövs de som framgår med exempel.

– Det var ett modigt drag av minister Jari Lindström att komma ut med sin burnout, säger Gockel.

Samtidigt påminner hon att stigen in i arbetslivet börjar redan i ungdomen. Om den unga har tappat kursen och har slut på krafterna, blir resan övermäktig. Stöd behövs alltså.

– Pensionsbolagen kan och bör stödja ungdomar innan den onda cirkeln som leder till utslagning börjar. Elo deltar i kampanjen för positiv respons och mot mobbning i skolorna som en del av Finland 100-projektet.

vem?

Maarit Gockel

Ålder: arbetsförmågan är viktigare än åldern

Utbildning: medicine doktor, specialist på fysiatri, specialkompetens inom försäkringsmedicin, smärtlindring och rehabilitering

Arbete: direktör med ansvar för medicinska ärenden på Elo, med uppgift att fastställa de medicinska principerna för avgöranden om sjukpensioner och yrkesinriktad rehabilitering och bedöma risker för arbetsoförmåga

Familje: Änka med vuxna barn

Intressen: motion, kultur, skärgårdsliv, startups.

Vårdreformen ska hjälpa patienter att bli snabbt arbetsföra igen.