REHABILITERING

Maria Sipari har lätt för att nå unga. Speciallärarna Marika Kylliäinen (t. v.) och Maija Vilkko i bakgrunden.
Maria Sipari har lätt för att nå unga. Speciallärarna Marika Kylliäinen (t. v.) och Maija Vilkko i bakgrunden.

Från bageri

till skola

Vägen till ett nytt yrke

Maria Sipari måste sluta med sitt arbete på ett bageri på grund av ryggbesvär. Hon hittade sitt nya kall bland barn och ungdomar.

Text Tiina Suomalainen | Foto Mikko Nikkinen

På stekpannan fräser ett halvt kilo köttfärs och snart hälls en halv hackad lök också ned i pannan. Då och då kollar de tonåriga eleverna instruktioner från sina mobiler.

I Sammonlahti skola i Villmanstrand är specialklassens lektion i huslig ekonomi i full gång. Den fem före färdiga ledaren för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet Maria Sipari, 26, följer från sidan tillagningen av pizzafyllning och är beredd att hjälpa till om det behövs.

Ännu för tre år sedan hade Sipari inte kunnat föreställa sig själv i sin gamla skola på arbetspraktik. Hon hade en fast anställning på Fazers bageri i Prisma, och det fanns inga planer på att byta yrke.

Arbetsmetoderna i bageriet ändrades dock. Nu blev det vanligt med arbetsmoment där det ingick lyft av stora mängder deg, vilket började belasta Siparis ländrygg. Det arbete som varit henne kärt blev nu för tungt.

– När min chef föreslog att vi borde se om det finns någon lämplig omskolning för mig reagerade jag först med rädsla. Vart skulle det här leda? Jag hade en säker arbetsplats och säkra inkomster, hur skulle det nu bli med försörjningen?

Rädslan var obefogad. Arbetspensionsbolaget Etera hjälpte till med en plan för rehabiliteringen och allt framskred snabbt. Efter beslutet om omskolning tog det inte länge innan Sipari satt hos en karriärcoach.

– I testerna framgick det klart att jag är bra på att lyssna och kommunicera, och att den sociala branschen vore lämplig för mig. Vi funderade på olika yrken och beslöt oss för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet. Barn och unga har alltid varit nära mitt hjärta.

Arbetsprövningarna utförde Sipari på ett lågstadium i Villmanstrand samt i Joensuu, där hon startade församlingens eftermiddagsklubbsverksamhet.

– Arbetet kändes genast rätt för mig. Det var lätt att trivas med barnen och de unga. Jag upplever också att barnen har lätt för att få kontakt med mig.

Hösten 2015 började studierna för yrkesexamen i Ruokolax, i Jaakkima församlingsinstitut. Det första studieåret innehöll teori och det andra året fylldes av fristående examina, som Sipari har avlagt i sina tidigare skolor från barndomen och ungdomen. Examen ger Sipari färdigheter att stödja, leda och hjälpa barn och unga i daghem, skolor och eftermiddagsklubbar.

Siparis erfarenheter av yrkesinriktad rehabilitering och omskolning har varit endast positiva.

– Jag vet att det inte alltid går så här bra så snabbt, men för mig lyckades allt. Jag fick strålande karriärcoaching, och samarbetet med olika aktörer fungerade felfritt. Också här i Sammonlahti har jag tagits emot med glädje.

Sipari får sin examen för sitt nya yrke i maj och har skickat arbetsansökningar till många ställen och väntar nu på svar. Den tidigare bagare-konditorn har hittat sitt nya kall.

– Jag njuter av det här yrket och tänker fortsätta i branschen ända till pensionsåldern. Med barn och unga är ingen dag den andra lik.

Maria Sipari hade nytta av rehabiliteringen

Rehabiliteringsspecialisten Annukka Kettunen på arbetspensionsbolaget Etera berättar att Maria Siparis ärende sköttes i samarbete med arbetsplatsen och Maria själv.

– Risken för arbetsoförmåga hade konstaterats gemensamt och den yrkesinriktade rehabiliteringen gick ut på att hitta uppgifter som var lämpligare med tanke på hälsan, berättar Kettunen.

Den främsta grunden för rehabilitering är att personen riskerar att förlora sin arbetsförmåga inom den närmaste fem åren, om rehabilitering inte sätts in. Som bilaga till ansökan behövs ett B-läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd.

– Sökanden måste också ha arbetshistoria före rehabiliteringsperioden. Innan arbetspensionsrehabilitering kan inledas, utreder vi det och arbetsinkomstvillkoret under de senaste fem åren, liksom sökandens möjligheter att arbeta vidare, säger Kettunen.

Utgående från det gav Etera ett uppdrag till en karriärcoach på Katja Noponen Oy. Där gjorde man upp en rehabiliteringsplan med sikte på att Maria ska kunna arbeta så länge som möjligt. Man fundera också på hur man kunde ta vara på hennes tidigare kunnande och erfarenhet.

– Ibland är det ändå praktiskt taget nödvändigt att byta bransch och omskola sig, såsom Marias fall visar. Ca 500 personer inleder årligen yrkesinriktad rehabilitering via Etera.

Anne Iivonen

Skoleleverna Katja Aalto (t.v.) och Satu Kurkinen tillreder pizzafyllning. Maria Sipari hjälper till.
Skoleleverna Katja Aalto (t.v.) och Satu Kurkinen tillreder pizzafyllning. Maria Sipari hjälper till.

Fyra gånger fler får rehabilitering i dag än för 10 år sedan

Drygt 6000 personer inledde en ny karriär efter ett avslutat rehabiliteringsprogram i fjol. Enligt statistiken deltog allt som allt nästan 16 000 personer i arbetspensionsrehabilitering år 2016.

Antalet har fyrfaldigats på ett årtionde. Ökningen från året innan var 9 procentenheter.

De som har sökt sjukpension kan numera få beslut om rehabilitering utan separat ansökan, om det finns förutsättningar för rehabilitering.

Arbetspensionsrehabilitering är yrkesinriktad rehabilitering som ordnas och bekostas av arbetspensionsförsäkrarna. Den hjälper människor att arbeta vidare och förebygger arbetsoförmåga.

De totala kostnaderna för arbetspensionsrehabilitering uppgick i fjol till sammanlagt 140 miljoner euro enligt Pensionsskyddscentralens statistik.

Anne Iivonen

Arbetspensionsbolaget hjälpte till med planeringen av rehabiliteringen och allt framskred snabbt.