Placeringarna nästan 190 miljarder

God avkastning på placeringar gav ökade pensionstillgångar. I slutet av år 2016 var nettoplaceringstillgångarna 188,5 miljarder euro.

Text och grafik Peter Halonen

Under de senaste åren har arbetspensionsförsäkrarna lyckats få god avkastning på olika förmögenhetsslag på bred front. Enligt TELA:s statistik var nettoplaceringstillgångarna 188,5 miljarder euro i slutet av år 2016.

Positiva stämningar i synnerhet på aktiemarknaden har skapats av centralbankernas stimulerande penningpolitik och rätt bra ekonomiska siffror på olika håll i världen. Till resultatet bidrar också företagens resultatutveckling och olika ekonomiska aktörers syn på framtiden.

Risker finns förvisso också, såsom geopolitiska spänningar, eventuella politiska kriser i Europa, eventuella åtstramningsåtgärder av Förenta staternas centralbank och Europeiska centralbanken och skuldsättningen i världsekonomin.

Pensionsförsäkrarna är emellertid solventa och klarar därför bra av tidvisa svängningar på marknaden. Också i framtiden ska pensionsförsäkrarna hålla sig till det viktigaste rättesnöret för placeringsverksamheten, dvs. lönsamhet och trygghet.

Storleken på pensionsfonderna har också påverkats av att det numera betalas mer ut i pensioner än man kan samla in i systemet som arbetspensionsavgifter.

Enligt preliminära uppgifter samlades det inom hela pensionssektorn år 2016 in 2,3 miljarder euro från pensionsavgifterna till fonderna, medan det ur fonderna togs ut 3,5 miljarder. Det betyder att nettobeloppet som togs ur fonderna till pensioner år 2016 var 1,2 miljarder euro.

Denna nettosiffra kommer att öka hela tiden under kommande år i och med att pensionsutgifterna ökar snabbare än pensionsavgifterna. Det har varit en av avsikterna med pensionsfonderingen att penningflödet kommer att ändra riktning och gå till pensionärerna när befolkningen åldras.

Pensionstillgångarna har spritts på olika placeringskategorier och också geografiskt. I slutet av december 2016 uppgick aktieplaceringarna och placeringarna av aktietyp till ca 95,3 miljarder euro (50,6 procent) ränteplaceringarna till ca 77,8 miljarder (41,2) och fastighetsplaceringarna till 15,4 miljarder (8,2).

I ett tidsperspektiv på ett tjugotal år, från år 1997 till år 2016, har aktieplaceringarna och placeringarna av aktietyp nominellt avkastat 7,4 procent i genomsnitt och reellt 5,7 procent.

Motsvarande siffror för ränteplaceringarna är 4,3 och 2,7 procent och för fastighetsplaceringarna 5,8 och 4,1 procent.

De nominella och de reella avkastningssiffrorna skiljer sig från varandra. I figuren intill beskrivs de nominella och reella avkastningsprocenterna för arbetspensionsplaceringarna åren 1997–2016. Figuren visar hur stor del av placeringsåren som har varit avkastningsmässigt goda år. Några svagare stunder ryms visserligen med, t.ex. teknobubblan, finanskrisen och eurokrisen.

År 2016 blev placeringsavkastningen 6,0 procent och på grund av inflationen reellt lägre, dvs. 5,0 procent. Den långsiktiga genomsnittliga avkastningen under de senaste 20 åren har nominellt varit 5,9 och reellt 4,3 procent. Motsvarande siffror för förra året är 7,2 och 6,1 procent. Det har dock funnits svängningar, vilket syns när man studerar de senaste tio åren, då motsvarande avkastningssiffror stannade vid 4,5 och 2,8 procent.

De långsiktiga avkastningssiffrorna för olika år kan skilja sig betydligt från varandra beroende på vilken tidsperiod som används vid beräkningen. Det väsentliga när man studerar avkastningssiffrorna är uppgiften hur väl pensionsförsäkrarna har lyckats med sin placeringsverksamhet inom ett långt tidsperspektiv. Man ska inte lägga alltför stor vikt vid förändringarna under ett kvartal eller ens under ett år.

På längre sikt ökar pensionsfonderna i sista hand enligt den ekonomiska tillväxten och inflationen. I Pensionsskyddscentralens långsiktiga prognos antas realavkastningen under de närmaste tio åren var 3,0.

Den antagna avkastningen i Pensionsskyddscentralens långsiktiga kalkyler ska inte förväxlas med avkastningskravet som fastställs i beräkningsgrunderna.

Pensionsförsäkrare inom den privata sektorn ska uppfylla avkastningskravet varje år. Om placeringsavkastningen inte räcker till, tas skillnaden från solvenskapitalet.

Beloppet 190,2 miljarder euro som anges i penningflödesstatistiken och på bilagans pärm avser summan av ansvarsskuld och värderingsdifferenser i fråga om ArPL-pensionsanstalter. I nettoplaceringstillgångarna beaktas kontantsäkerheter och köpeskillingsfordringar till nettobelopp, och då blir tillgångarnas belopp 188,5 miljarder euro.

Nominell och reell avkastning på arbetspensionsplaceringar 1997–2016

i procent av bundet kapital

TELA