INDEX

Pensionsindex i Norden

Vi har utrett vilken reell inverkan indexjusteringar i de fem nordiska länderna har haft, dvs. hur mycket pensionerna har höjts utöver förändringarna i prisnivån, under femårsperioden 2010–2015.

Antti Mielonen, Mika Vidlund och

Niko Väänänen

Artikelförfattarna arbetar på Pensionsskyddscentralens planeringsavdelning

I alla länder i jämförelsen följer index förändringen i det ekonomiska läget. Ett gemensamt drag för de nordiska länderna är att index är kopplat till lönerna.

Under de första, ekonomiskt svåra åren under 2010-talet har indexjusteringarna ökat pensionernas köpkraft bortsett från Sverige. I Finland förbättrade den reella utvecklingen under perioden 2010–2015 pensionernas köpkraft en aning med en förändring på +1,0 procent.

SVERIGE

Index reagerar på den ekonomiska utvecklingen

Inkomstpension: Inkomstindex –1,6 %

Garantipension: Prisindex

Reell förändring av inkomstpensionen: –2,2 % (–0,44% / år)

I Sverige bygger indexeringen av inkomstpensionen på inkomstindex, som omfattar löner och inkomstrelaterade sociala förmåner. Från inkomstindex dras av en fast andel på 1,6 procentenheter. Dessutom bromsas eller försnabbas höjningen av inkomstpensionerna med ett balansindex som reagerar på pensionssystemets ekonomiska balans.

Indexjusteringen kan vara negativ och har också varit det tre gånger under detta årtionde.

Balansindexet har medfört plötsliga och kraftiga förändringar. Från och med år 2017 har dess inverkan förmildrats till en tredjedel av den ursprungliga. Därför blev indexhöjningen av inkomstpensionerna i år 2,8 procent i stället för 4,1 procent.

DANMARK

Begränsat löneindex

ATP-pension: Prisindex (fondutveckling)

Folkpension: Löneindex – normavdrag

Reell förändring av folkpensionen: + 2,6 % (0,52 % / år)

I Danmark bygger det lagstadgade pensionsskyddet nästan uteslutande på folkpensionen. Den justeras med löneindex. När den nominella utvecklingen överstiger två procent, dras 0,3 procentenheter av från förändringen.

Åren 2016–2023 försvagas justeringarna genom att bromsa höjningen av folkpensionens grunddel. I år är avdraget från förändringen av löneindex 0,4 procentenheter och åren 2018–2023 0,75 procentenheter.

Det har uppskattats att höjningarna följer prisutvecklingen. Låginkomsttagare kompenseras dock för försvagningen av grunddelen genom att det inkomstprövade pensionstillägget till folkpensionen höjs i motsvarande grad.

Den lagstadgade arbetspensionen, ATP, justeras enligt fondens solvens. På lång sikt är målet att bevara pensionernas köpkraft genom att justera pensionerna enligt prisnivån. Sedan år 2014 har höjningarna varit 1,5 procent, under de fem åren dessförinnan gjordes inga höjningar.

island

Pensionerna följer priserna

Arbetspension: Prisindex (fondutveckling)

Folkpension: Pris- eller löneindex

Reell förändring av folkpensionen: +6,2 % (1,24 %/ år)

I Island varierar indexeringen av arbetspensionerna beroende på pensionsfond. Arbetspensionerna ska justeras enligt prisutvecklingen, men den slutliga höjningen påverkas också av fondens solvens.

I och med finanskrisen hamnade pensionsfonderna i en svår finansiell ställning och man blev till och med tvungen att skära ned arbetspensionerna.

Största delen av pensionärerna får folkpension, som justeras enligt antingen löne- eller levnadskostnadsutvecklingen. Justeringen görs beroende på vilkendera som är högre och påverkas också av statsfinanserna.

I regel har pensionerna indexjusterats enligt konsumentprisernas utveckling. Nedskärningar i arbetspensionen har också kompenserats med en nivåhöjning av folkpensionen.

NORGE

Numera halvvägsindex

Tjänstepension: Löneindex –0,75 %

Minimipension: Löneindex –0,5 %

Reell förändring av tjänstepensionen: + 5,7 % (1,14 %/ år)

I Norge justerades pensionerna i Norge med löneindex före pensionsreformen. Sedan år 2011 har löpande ålderspensioner inom tjänstepensionssystemet justerats med ett index som motsvarar inkomstförändringen minskad med en fast andel på 0,75 procentenheter.

På lång sikt uppskattas höjningarna följa medelvärdet av löne- och prisförändringen.

Justeringen av minimipensioner grundar sig på inkomstförändringen minskad med den årliga förändringen av 67-åringars förväntade livslängd i procent. Den genomsnittliga minskningen har varit 0,5 procentenheter åren 2011–2017.

Utvecklingen av tjänstepensionernas köpkraft vände neråt år 2015 när priserna höjdes kraftigare än indexjusteringen. Enligt preliminära siffror minskade köpkraften i fjol och väntas börja öka igen först år 2018.

FINLAND

Priser och löner

Arbetspension: Pris- och löneindex (80/20)

Folkpension: Prisindex

Reell förändring av arbetspensionen: +1,0 % (0,19% / år)

I Finland justeras löpande arbetspensioner med arbetspensionsindex. Indexjusteringens storlek påverkas av förändringen av konsumentprisindex och förtjänstnivåindex. Arbetspensionsindex påverkas till 80 procent av förändringen i prisnivån och till 20 procent av förändringen i löntagarnas inkomstnivå.

År 2015 höjdes arbetspensionerna undantagsvis endast med 0,4 procent p.g.a. arbetsmarknadens sysselsättnings- och tillväxtavtal. Annars hade de höjts med 1,1 procent.

Folkpensionerna justeras enligt förändringen av folkpensionsindex som följer konsumentprisnivån. Då och då har folkpensionen också justerats med nivåhöjningar enligt riksdagsbeslut.

År 2017 frystes folkpensionsindex och dessutom gjordes det en extra nedskärning på 0,85 procent.