reportage

Bark i brödet för företagaren – också i Sverige

SMÅFÖRETAGAREN,

en andra klassens medborgare?

Företagarnas sociala trygghet har blivit ett aktuellt problem i Sverige. Många riskerar att bli fattigpensionärer. Somliga greppar garantipensionen som en livboj.

Text Peter Lindström Foto Jonas Ekströmer/ LEHTIKUVA

En tickande tidsbomb – många startar eget utan att förstå vad det leder till. Problemen är många och blir fler.

Så här beskrivs den sociala tryggheten för företagare i Sverige av den erfarna företagaren Mats Eriksson, 57 år, på Östermalm i Stockholm.

– Många småföretagare känner sig som dåliga människor. I verkligheten handlar det om att det går dåligt för deras företag, säger Eriksson, som jobbar inom restaurangbranschen.

Från arbetslös till företagare

Antalet personer som sysselsätter sig själva har fördubblats i Sverige under de två senaste decennierna, fast andelen företagare av hela arbetskraften inte har ökat samtidigt.

Enskilda firmor och öppna bolag föds i takt med omvälvningen i arbetslivet. Nästan 75 procent av alla företag i Sverige är enpersonsföretag. Mikroföretag med fler än en person, dvs. företag med 1–9 anställda, utgör lite mer än en femtedel av alla företag. Trenden känns igen också i Finland: det är få småföretagare som kan anställa personal.

Och liksom i Finland: för en del går affärsidén ut på att ersätta sysslolösheten.

– Arbetslösa lockas nu bli företagare. Många kan eller förstår ändå inte att betala lön till sig själva. I ett nytt företag gör man mycket investeringar i början, och då måste företagaren leva på vatten och bröd, säger företagaren Mats Eriksson.

I Sverige tjänar företagare in pension med en socialförsäkringsavgift som betalas in tillsammans med skatten. Om företagaren inte betalar lön till sig själv, blir han eller hon utan social trygghet. Eriksson har haft tur. Han tackar sin noggranna redovisningsbyrå, som tog hand om löneutbetalningen.

– Jag tjänade ändå in en liten inkomstpension, säger han.

Småföretagaren förlorar alltid. På andra sidan Bottenviken finns det fyra gånger så många företag som i Finland. I förhållande till invånarantalet grundar svenskarna årligen dubbelt så många företag som finländarna.

Svenska företagares pensionsproblem sticker ändå ut på ett bekant sätt i statistiken: företagares totala pension är nästan en femtedel mindre än löntagares. Kvinnors och invandrares företagarpensioner är ännu mindre.

Små och oregelbundna inkomster förklarar problemet endast till en del.

– Företagare blir efter löntagare också för att de inte får tjänstepensioner som arbetsgivaren bekostar, säger forskaren Gabriella Sjögren Lindquist vid Inspektionen för socialförsäkringen ISF.

Garantipensionen är en räddning för många. Hälften av de svenska kvinnorna får garantipension, bland företagarkvinnor ännu fler.

Garantipensionen är på samma nivå i Sverige som i Finland, minst 840 euro för ogifta och 750 euro för gifta. Den får man också om man inte har arbetat. Om man har haft löne- eller företagarinkomster, minskar garantipensionen i takt med att inkomstpensionen ökar. I Sverige betalas ingen garantipension, om personens inkomstpension överstiger 1 230 euro.

För att få en så stor inkomstpension måste företagaren betala pensionsavgifter i nästan 40 år på en medelinkomstnivå. Enligt Lindquist är det kanske så att garantipensionens nivå inte motiverar alla att betala in till sin inkomstpension.

– Få kvinnor kommer över medelinkomstnivån ens i lönearbete. Hur skulle de lyckas med det som företagare, undrar Lindquist.

Knackar på hos invandrare

Antalet småföretagare påverkas också av invandringen. Många invandrare grundar ett företag i brist på lönearbete. Bara i fjol kom det mer än 160 000 invandrare till Sverige. Forskaren Lindquist anser att det är klart att just andelen småföretagare med invandrarbakgrund ökar i arbetskraften.

Detsamma har Pensionsmyndigheten lagt märke till. Den har effektiviserat rådgivningen till invandrare.

– Vi har knackat på hos många företag som ägs av invandrare. Vi har gått runt på restauranger, hos frisörer, massörer och tatuerare för att tala om vad de behöver veta om pensioner, säger pensionsspecialisten Monica Petersson på Pensionsmyndigheten.

Det är lätt att förmedla tanken om inkomstpension till de nya svenskarna: företagaren arbetar ihop sin pension. Men bristen på avtalspension är något som en företagare själv måste rätta till.

– För att få lika mycket behöver företagaren utöver pensionsavgifterna pensionsspara frivilligt, ca 4,5 procent av sin lön.

En stor pension skapar man själv Pensionen är inte ett problem för alla småföretagare. Bland IT-företagarna i Stockholm sköter man om pensionsavgifter och frivilligt pensionssparande - det går bättre än någonsin och antalet mikroföretagare har skjutit i höjden de senaste åren.

För IT-konsulten Mikael Östberg, som arbetar i sitt eget aktiebolag, är eget pensionssparande en passion. Allt började med att Östberg ville ha ordning på sin pension, men blev besviken på de råd han fick på banken.

– Sedan tog jag kontakt med en försäkringsmäklare. Jag fick ungefär 50 A-fyror hem för att förundra mig över och en uppmaning att betala hutlösa fem procent i förmedlingsarvode. Jag övergav finansfirmorna och beslöt att skapa min pension själv, säger Östberg och skakar på huvudet.

I millennieyran bekymrade den unge Östberg sig inte för pensionen. Avsikten med egen firma var att finansiera nattlivet i ungdomen. Nu, femton år senare, sparar trebarnsfadern Östberg allt som blir över i aktier och kostnadsfria indexfonder.

– Jag lägger undan minst 10 procent av min inkomst. Målet är 30 procent, men det klarar jag inte alltid av. Jag borde ha börjat med det här för länge sedan.

Samhället tar nog hand om en

På Pensionsmyndigheten vet man att många småföretagare inte kan spara. Ett sätt att öka inkomsterna som pensionär är att driva företaget vidare efter 65. Även om du börjar ta ut pension kan du driva företaget vidare.

– För de som kan och har möjlighet är det fördelaktigt eftersom man efter 65 års ålder betalar lägre sociala avgifter och får ett större jobbskatteavdrag, säger Monica Petersson.

It-företagaren och forskaren kommer fram till samma tanke, att allmänhetens ekonomiska kunnande borde förbättras. Privatekonomi borde införas som ett obligatoriskt ämne i skolan.

– Svenskarna tar för lätt på risker. Man tänker sig att samhället nog tar hand om en, om det går illa i livet, säger forskaren Lindquist.

Mats Eriksson, som har trettio år som företagare på nacken, påpekar att man måste ha inkomster för att kunna spara. När skatterna äter upp företagets resultat, är det svårt för företagaren att betala lön till sig själv.

Erikssons restaurang- och cateringbusiness försvåras av momsen. I Sverige är momsen en procentenhet högre än hos oss, dvs. 25 procent, som hör till de högsta inom EU. För fem år sedan lobbade Eriksson för en kampanj för en momssänkning genom att köra bil genom Sverige från Malmö till Kiruna och blogga om företagarnas liv. Kampanjen blev framgångsrik.

Eriksson, som har en konstruktiv syn på världen, valdes till årets lobbyist, och följande år bestämde staten om en lägre momssats för branschen, 12 procent.

– Företagare inom restaurangbranschen fick en ny möjlighet till social trygghet.

Restaurangföretagaren Mats Eriksson har sett företag från Malmö till Kiruna.
Restaurangföretagaren Mats Eriksson har sett företag från Malmö till Kiruna.
Företagarens pension är en tredjedel mindre än arbetstagarens, säger forskaren Gabriella Sjögren Lindquist.
Företagarens pension är en tredjedel mindre än arbetstagarens, säger forskaren Gabriella Sjögren Lindquist.
IT-företagarens Mikael Östberg är en engagerad pensionssparare.
IT-företagarens Mikael Östberg är en engagerad pensionssparare.
Den lagstadgade pensionen är inte tillräckligt stor för företagare. Därför borde de själva spara mera, säger pensionsspecialist Monica Petersson.
Den lagstadgade pensionen är inte tillräckligt stor för företagare. Därför borde de själva spara mera, säger pensionsspecialist Monica Petersson.
Arbetstagare och företagare har inte samma sociala trygghet i Sverige heller.
Arbetstagare och företagare har inte samma sociala trygghet i Sverige heller.

SVERIGE:

Företagares pensioner är en tredjedel lägre än arbetstagares

Medeltal

Män

Kvinnor

Arbetstagare

1 933

2 343

1 605

Företagare

1 484

1 565

1 308

Tabellen visar den genomsnittliga totalpensionen per månad (euro) före skatt vid 66 års ålder år 2011 i Sverige.

Siffrorna inkluderar inkomstpension, garantipension, tjänstepension och privat pensionssparande. Källa: SCB.

Den genomsnittliga skatteprocenten på pensionerna är 30 %.


Små inkomster, stora avgifter

I Finland har företagare rätt till nästan alla samma socialförmåner som löntagare. Företagarens sociala trygghet är dock inte säker: förmånerna är små och avgifterna stora.

-I förhållande till inkomsterna är försäkringsavgifterna stora redan på arbetspensionsförsäkringens miniminivå. Företagaren betalar mycket och pensionen blir ändå liten, säger Harri Hellstén, chef för arbetsmarknadsfrågorna på föreningen Företagarna i Finland.

Ju mindre inkomster, desto större är problemet.

– Företagarens FöPL-försäkring är inte ens meningsfull ur arbetspensionens synvinkel. Om man tjänar under 10 000 euro i året så har man rätt endast till den grundläggande sociala tryggheten som sköts av FPA.

Hål i skyddsnätet

I den svenska socialförsäkringen finns ett hål som företagare lätt trillar i. Den socialpolitiska intressebevakaren Maria Boborg-Trané vid Småföretagarnas Riksförbund säger att företagare också saknar annat än tjänstepension. Varken tjänstegrupplivförsäkringen eller arbetsskadeförsäkringen ger någon extra trygghet. De finns endast till för löntagarna, och ändå har de en avgörande betydelse för den sociala tryggheten.

– Din sociala trygghet rivs upp genast när du blir företagare. Få företagare anar, vilka fattiga pensionsdagar de har att se fram emot.

Många företagare måste jobba kvar i sitt företag efter pensionsåldern för att pensionen är så liten.Enligt Boborg-Trané är det ett växande problem, som man inte ännu helt förstår.