ERFARENHETENS RÖST

– Försäkringsskyldigheten kan inte överföras på någon annan genom avtal, säger Maijaliisa Takanen.
– Försäkringsskyldigheten kan inte överföras på någon annan genom avtal, säger Maijaliisa Takanen.

Maijaliisa Takanen

TOLKARE AV

LAGEN

Mitt under den brådaste fasen av reformen av pensionslagarna förverkligade Maijaliisa Takanen, chef för Pensionsskyddscentralens juridiska avdelning, en av sina långvariga drömmar: hon började spela piano. Hemma på kvällarna byts ArPL och FöPL ut mot preluder och fugor på pianotangenterna.

TEXT PETER LINDSTÖM FOTO KAROLIINA PAATOS

Arbetspensionerna lever i tiden och lagtolkningen är i ständig rörelse – perpetuum mobile, som i musiken. Maijaliisa Takanen, som är chef för Pensionsskyddscentralens (PSC) juridiska avdelning, har ett känsligt sinne för vad förändringen i arbetslivet innebär ur lagstiftarens synvinkel.

Det avgörande är vem som tecknar försäkringen

– Principen är ändå mycket klar. Arbetspensionsförsäkringen tecknas och betalas antingen av en arbetsgivare eller av en företagare. Det är fråga om tvingande lagstiftning. Det är alltså inte möjligt att genom avtal överföra försäkringsskyldigheten till en tredje part, säger Takanen, som arbetat i mer än tjugo år med arbetspensionslagstiftning.

De nya avtalsformerna i dagens arbetsliv passar inte in här som hand i handske. En privatperson, som utför arbete åt en uppdragsgivare, kan fakturera för sitt arbete via ett faktureringsföretag. När uppdragsgivaren betalar fakturan, förmedlar faktureringsföretaget pengarna till privatpersonens konto och drar av sin serviceavgift, skatterna och socialförsäkringsavgifterna.

Det är svårt att veta hur mycket arbetsinkomster som flyter in genom faktureringsföretag. En grov uppskattning är ca 50 miljoner euro per år.

– Faktureringsföretagens verksamhet är öppen och tydlig. Det finns behov av deras tjänster i samhället och det är bra att försäkringsavgifterna blir betalda. Samtidigt bör man lägga märke till att arbetspensionslagstiftningen, där parternas skyldigheter regleras, hänvisar till arbetsavtalslagen. Och det medför problem, konstaterar Takanen.

Upptäcker gränsfallen

Enligt arbetsavtalslagen är arbetsgivaren den, för vars räkning arbete utförs mot lön och under vars ledning och övervakning arbetet utförs.

– Ett faktureringsföretag är alltså inte en arbetsgivare enligt avtalslagen för dem som anlitar det.

– Mot den bakgrunden är det problematiskt att faktureringsföretaget sköter om att betala socialförsäkringsavgifterna för dem som anlitar företaget. I lagen om pension för arbetstagare konstateras det entydigt att arbetsgivaren är den som ansvarar för att teckna försäkringen och betala avgifterna, säger Takanen.

Problemet har uppmärksammats också på arbets- och näringsministeriet, enligt vilket den som anlitar faktureringstjänster inte står i ett anställningsförhållande till faktureringsföretaget, om faktureringsföretaget inte bedriver samma affärsverksamhet som den som anlitar tjänsten. Maijaliisa Takanen tror att man ännu kommer fram till en klarare tolkning.

Det är en oskiljaktig del av juristens arbete att lära sig nytt och tolka det. För Takanen är chefsarbetet en motvikt.

– Som avdelningschef får jag kicks av att mina sakkunniga medarbetare växer och blomstrar.

En av de intressantaste reformerna under hennes yrkesbana var skapandet av pensionsskydd för idrottare.

– När försäkringsdomstolen på 1990-talet slog fast att en ishockeyspelare omfattades av lagen om pension för arbetstagare, insåg jag att kännetecknen för ett anställningsförhållande kan ges en vidare tolkning.

Lagstiftningen står aldrig stilla

Takanen är insatt i lagstiftningens krumelurer sedan en lång tid. Hon anser att lagändringarna under den senaste tiden tyder på att begreppet företagare lever. Lagstiftningen står aldrig stilla.

I den nya lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, som trädde i kraft vid årsskiftet, definieras nu företagare på samma grunder som i arbetspensionslagstiftningen. I den nyligen reviderade lagen om utkomstskydd för arbetslösa betraktas frilansar som företagare, även om deras inkomster är lägre än gränsen för försäkring enligt lagen om pension för företagare.

Antalet personer som sysselsätter sig själva har ökat under de senaste tio åren. Enligt Statistikcentralen är de redan fler än 170 000. En del av dem anlitar faktureringsföretag, men hur många?

– Uppenbarligen känner ingen till en officiell siffra. Faktureringsföretagen uppger själva att det handlar om tiotusentals personer.

Maijaliisa Takanen

vem?

Maijaliisa Takanen

Ålder: 55

Utbildning: juris kandidat

Arbete: chef för Pensions-

skyddscentralens juridiska avdelning

Familj: två barn och hund

Intressen: pianospel, läsning, studier i spanska

– Företagarskapet lever, liksom lagstiftningen som gäller företagare, säger Takanen.
– Företagarskapet lever, liksom lagstiftningen som gäller företagare, säger Takanen.

Begreppet företagare förändras

Vem betraktas som företagare och vem som arbetstagare? Det är kärnfrågan vid fastställandet av en den sociala tryggheten.

Från fackförbundshåll har det hörts farhågor om att ändringar av lagstiftningen leder till tvångsföretagarskap eller skenbart företagarskap och att lönearbete utlokaliseras för att utföras som företagararbete.

En del av dem som anlitar faktureringsföretag vill uttryckligen vara arbetstagare, delvis för att inte gå miste om sin rätt till arbetslöshetsförmåner.

Pensionsskyddscentralen, olycksfallsförsäkrarna, arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten känner igen problemet. Social- och hälsovårdsministeriet utreder som bäst olika former av företagande och reglerna för socialförsäkringen.

Peter Lindström