Intervju

Pensionstak skapar mera problem

Borde arbetspensionens storlek begränsas i Finland? Sverige har ett pensionstak. Taket är inte problemfritt, säger professor Joakim Palme.

De stora arbetspensionerna gnager på folkets förtroende för social rättvisa. I Finland är jättepensionernas antal litet, men för somliga av oss kan också det vara för mycket.

Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, hur stor får pensionen bli egentligen?

– Svaret beror på vad man avser med pension. För mig är det uppskjuten lön.

– Pensionen är rättvis när individen betalar pensionsavgifter från sin lön och får i gengäld en rimlig ersättning under pensionsåren. Detta är det inkomstrelaterade socialskyddets logik i Norden och en stor del av Europa, berättar Palme.

Palme anser att de stora pensionerna är rättvisa, men de är inte ett tecken på jämlikhet i samhället. Att sträva efter större jämlikhet genom att beskära jättepensionerna skulle dock vara fel.

– Det blir bara värre med pensionstaket.

DEN RIKE GAGNAR ÄVEN DEN FATTIGE

När staten gör beskärningar i stora pensioner kommer samhällsklassernas intressen på kollisionskurs, enligt Palme.

Ett typexempel är Stor-Britannien, som efter andra världskriget strävade efter större jämlikhet i social välfärd. Men de bättre lottade nöjde sig inte med pensionstaket och de jämnstora pensionerna. De byggde till sig ett fördelaktigare pensionsskydd med hjälp av avtalspensioner och privata försäkringar. Den brittiska modellen för social välfärd fragmenterades.

– Med pensionstaket uppstår det i samhället grupper som strävar efter lösningar för enbart sitt eget bästa. Det är i deras intresse att skydda sina egna förmåner och inte bygga en gemensam välfärd som skulle skydda också de mindre bemedlade i samhället.

– Exempel från många andra länder visar på samma sätt att en inkomstrelaterad pension ger större jämlikhet i samhället.

Inte heller den svenska socialpolitiken har lyckats på sistone. Till exempel sjukpenningens inkomsttak har blivit problematiskt. I mitten av 1980-talet fick färre än var tionde löntagare lön över sjukförsäkringens tak. Idag får mer än var tredje svensk lön som överstiger inkomsttaket, och personer med högre lön tecknar nu allt oftare privat sjukförsäkring.

ALLTID ONT OM PENGAR

– Pensionstaket innebär en fara för populistiska beslut. I praktiken öppnar det portarna för politikerna att göra nedskärningar i socialskyddet, det är ju alltid brist på pengar.

Rättvisa är enligt Palme en fråga som bäst kan besvaras genom att betrakta pensionssystemets grunduppgifter. Då är de stora pensionerna inte ett problem. Tvärtom, det är de små pensionerna som oroar honom.

Den viktigaste måttstocken på ett pensionssystem är dess förmåga att minska fattigdomen i samhället. Och när man forskar i fattigdom ska man komma ihåg att betrakta pensionen tillsammans med individens hela egendom och alla inkomstkällor.

– Om man sätter alltför låga gränser på inkomst och egendom, kan det hända att vi hamnar i situationer där vissa individer inte alls får pension och måste därför till exempel sälja sitt hus. Det här är problematiskt, systemet straffar då dem som lyckats spara under sin livstid. Jag tycker det är ologisk socialpolitik.

TÄR PÅ KONKURRENSKRAFTEN

Professor Palme påminner att även arbetsmarknaden lider av pensionstaket.

– Pensionstaket i Sverige har bidragit till en mycket splittrad lagstiftning i avtalspensionerna. Detta har i sin tur försvårat arbetskraftens rörlighet mellan branscherna. Vi har många exempel på privata arbetsgivare som inte vågar anställa folk från offentliga sektorn på grund av pensionsriskerna, säger Palme.

På lång sikt minskar pensionstaket alltså på arbetskraftens effektivitet och bidrar till en ökad arbetslöshet. Men har inte Sverige bättre sysselsättning och produktivitet än Finland?

– I internationell jämförelse går det visst bra för Sverige. Men vi kunde ha det ännu bättre om vi inte hade de problem vårt socialsystem orsakar. Ett brett system som täcker alla arbetstagare skulle vara en konkurrensfördel för landet.

FÖRSÄKRINGSBOLAGEN SKOR SIG

Under vintern har man i Finland diskuterat för- och nackdelar med ett pensionstak. Vem skulle dra mest nytta av ett tak?

– Åtminstone försäkringsbolagen skulle dra nytta av taket. Men på basis av erfarenheterna i Sveriges skulle jag säga att förvaltningskostnaderna för avtalspensioner och privata försäkringar är höga. Och kostnaderna tär alltid på pensionskapitalet.

Förutom försäkringsbolagen skulle även direktörerna av storbolag dra nytta av pensionstaket.

– Om Finland hade pensionstak skulle till exempel Stephen Elops pension vara större. Man skulle troligtvis ha skaffat honom tilläggspension, möjligtvis från ett försäkringsbolag.

– Man måste komma ihåg att han också betalade stora pensionsavgifter. Hans framtida pension betalas inte enbart av arbetstagare, utan också av den nya generationens direktörer som är med i det gemensamma pensionssystemet.

Palme tror inte att pensionstaket som skattemodell skulle tillbringa staten betydande skatteinkomster. Det finns alltför få direktörer med så hög lön i Finland. Eftersom Palme ser pensionen som uppskjuten lön, tycker han att pensionsinkomsten och arbetsinkomsten borde beskattas enligt samma principer.

Den svenska modellen lönar det sig inte att kopiera.

– Sverige har problem med pensionstaket, Finland har inte dem. Jag skulle nog föredra de problem som ni har i det finska pensionssystemet.

Vem?

Joakim Palme

Ålder: 57 år, bor i Stockholm

Utbildning: Disputerade 1990 (Pension Rights in Welfare Capitalism).

Karriär: Professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Tidigare chef för Institutet för framtidsstudier samt chef för den statliga välfärdskomissionen. Gjort internationell komparativ forskning i socialpolitik sedan 1980-talet.

Familj: Sambo, 3 vuxna barn, son till Sveriges statsminister Olof Palme (1927-1986)

Många anser att det skulle vara rättvist att begränsa stora pensioner, men erfarenheter från Sverige visar att ett pensionstak ökar ojämlikheten.
Många anser att det skulle vara rättvist att begränsa stora pensioner, men erfarenheter från Sverige visar att ett pensionstak ökar ojämlikheten.
I Finland betalas få jättepensioner, men en del tycker att en enda är för mycket.
I Finland betalas få jättepensioner, men en del tycker att en enda är för mycket.

Högre avgifter med pensionstak

Pensionsskyddscentralen (PSC) utredde förra året vad ett eventuellt pensionstak skulle betyda för det finländska pensionssystemet. Enligt utredningen hör pensionstagare med en pension på cirka 2 500 euro i månaden till tiondelen med de högsta pensionsinkomsterna. Medelpensionen i den gruppen motsvarar ungefär löntagarnas medelinkomst.

Arbetspensionen är en försäkring där försäkringsavgiften och pensionsförmånen motsvarar varandra. Därför har man i utredningen beräknat pensionstaket som ett pensionslönetak.

Enligt uträkningar skulle införandet av ett pensionstak inte minska kostnaderna för arbetspensionen förrän om tiotals år. Inflödet av pensionsavgifter skulle däremot minska omedelbart om pensionslönetaket infördes.

Eftersom redan intjänade pensioner enligt grundlagen måste betalas ut, skulle man tvingas höja pensionsavgifterna för dem som nu är i arbetslivet och dem som kommer ut i arbetslivet för att åtgärda avgiftsunderskottet. Höjningen skulle drabba dem vars inkomster är lägre än pensionslönetaket.

Promemorian om pensionstaket finns på www.etk.fi.